
Fönster hamnar på topplistan över byggprodukter som lämpar sig bäst för återbruk.
Nu vill Business Region Göteborg och Göteborgs Stad bygga en professionell marknad – där återbruk blir lika enkelt som att köpa nytt.
– Det ska vara en professionell marknad där de aktörer som redan tillverkar, distribuerar och använder byggmaterial är med och skalar upp återbruket, säger Susan Runsten, processledare för hållbarhet, samverkan och innovation på Business Region Göteborg.
Hon leder satsningen där Göteborgs Stad och Business Region Göteborg har gett RISE i uppdrag att kartlägga vilka byggprodukter som har störst potential att återbrukas i stor skala – och hur marknaden behöver organiseras för att det ska fungera.
Resultatet är tydligt: möjligheterna finns, men kräver samordning. Ur rapporten: Återbruk ska vara lika enkelt som nyköp. Det behöver bli en norm – och då ska det vara lika enkelt och pålitligt som att köpa nytt. Det kräver tydlig tillgång och prissättning, korta leveranstider, garanti- och kvalitetsrutiner samt ekonomiska incitament.

Susan Runsten, processledare för hållbarhet, samverkan och innovation på Business Region Göteborg.
Det ska vara en professionell marknad där de aktörer som redan tillverkar, distribuerar och använder byggmaterial är med och skalar upp återbruket.
RISE har utgått från cirka 130 produktkategorier och landat i 18 prioriterade byggprodukter som bedöms ha störst potential att ingå i en storskalig, kommersiellt gångbar återbruksmarknad.
De 18 är:

Badrumsporslin finns med på listan över produktgrupper som anses ha störst potential för återbruk
Av dessa har sju produktgrupper bedömts ha ”störst lämplighet” för återbruk: tegel, bärande stål, akustikplattor, armaturer, innerdörrar, kabelstegar och badrumsporslin.
Fastighetsägarna själva har varit delaktiga i att peka ut de produkter som de ser som mest intressanta att göra tillgängliga för återbruk, enligt Business Region Göteborg.
För varje produktgrupp har RISE analyserat teknisk genomförbarhet, efterfrågan och affärsmöjligheter. Vissa produkter har högt värde men kräver utvecklade kvalitetsrutiner – exempelvis tegel, som klassas som mycket lämpat men där hinder finns kring CE-märkning och information om tillgång.
Andra, som akustikplattor och armaturer, beskrivs som lågt hängande frukter – enkla att demontera och med låg teknisk komplexitet.
Fastighetsägarna själva har pekat ut dessa produkter.
För att marknaden ska fungera krävs fungerande flöden. Rapporten identifierar fyra typer av återbruk:
Fokus för storskaligt genomslag ligger på de tre senare – där logistiken och affärsmodellerna blir avgörande. I Göteborg finns redan en plattform för att omsätta analysen i praktik: Handslag för cirkulärt byggande, ett nätverk med över 50 fastighetsägare som samarbetar för att etablera fungerande återbruk i byggprojekt.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.