MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

”Vi måste tänka tvärdisciplinärt om vi ska bygga cirkulärt”

Ulla Janson, koordinator för profilområdet Cirkulärt Byggande, vid LTH.

Cecilia Nebel

Som nyhetsjournalist och moderator med fokus på samhällsbyggnad söker jag efter det som bygger vårt samhälle starkt, idag och i framtiden. Och så drömmer jag precis som Roger om ett samhällsbyggarevent i Globen.

Cirkulärt byggande kräver nya perspektiv, tvärvetenskapliga samarbeten och kunskap för att återanvända det gamla. Det stod klart under CBSC 2025 – Circular Building Sector Conference, som nyligen samlade forskare och praktiker i Lund.

För första gången arrangerades en internationell konferens helt dedikerad till cirkulärt byggande i Sverige – och det i Lund, där Lunds tekniska högskola, LTH, bedriver forskning inom profilområdet Cirkulärt Byggande.

Under tre dagar diskuterades allt från beslutsprocesser till återbruk av betong och trä, men också hur vi kan dela byggnader över dygnet eller transformera dem till nya verksamheter. Drygt 60 deltagare medverkade, bland dem en företagsgrupp från Singapore, samt representanter från kommuner, universitet och näringsliv.

Ulla Janson, undervisar på LTH och är koordinator för profilområdet samt ytterst ansvarig för konferensen.
– Det vi ser är att byggbranschen verkligen vill, men att det finns andra krafter som spjärnar emot. Det kan skapa en frustration – dels på grund av bristen på politisk styrning, dels för att det finns starka lobbyintressen med mycket pengar och genomslag. Kan man inte tjäna pengar på det cirkulära blir det svårt. Affären måste gå ihop, säger hon.

Det vi ser är att byggbranschen verkligen vill, men att det finns andra krafter som spjärnar emot.

Ulla Janson, koordinator för profilområdet Cirkulärt Byggande, vid LTH.

– Samtidigt måste vi våga tänka nytt – både på kort och lång sikt. Det handlar om att dela byggnader över dygnet, kanske vara kontor på dagen och en föreningslokal på kvällen. Eller att låta en byggnad gå från kontor till förskola. För att lyckas krävs organisatoriska förändringar och mod i beslutsleden, säger hon.

Ulla Janson efterlyser ett större helhetsperspektiv:
– Det cirkulära handlar inte bara om material. Vi måste också kunna mäta, räkna och visa hur det kopplar till nya energikrav och EU-direktiv. Här behövs bättre beslutsunderlag och ett tvärsektoriellt arbetssätt som främjar långsiktig hållbarhet.

Erik Serrano, professor i byggnadsmekanik vid LTH, var medarrangör och inspirerades av bredden på konferensen och möjligheten att mötas över ämnesgränser:
– Jag är professor i byggnadsmekanik, ett ganska smalt fält, men cirkularitet kräver att vi rör oss över discipliner, säger han.

Erik Serrano.professor i byggnadsmekanik vid LTH.

Konferensen byggde på att deltagarna skickade in abstracts och höll 20-minuterspresentationer om sina forskningsämnen. Efter konferensen ska forskningsartiklar publiceras öppet, med ett brett spektrum från tekniska lösningar till samhällsplanering.

– Vi har hört om hur trä kan återanvändas, vad som krävs för att återbruka betong, och hur man skapar beslutsprocesser som möjliggör återbruk i praktiken. Det är både tekniskt och organisatoriskt komplext, men utvecklingen går framåt, säger Erik Serrano.

Vad fastnade du särskilt för?
– Ett exempel som stack ut var en studie om återbrukad betong redan från 1980-talet. Det visade sig att betongelement redan då monterades ned och användes i nya projekt. Forskningsstudien fokuserade på erfarenheter från de som var med och designade husen och sen hur man återanvände dem.

– Det var slående att man testat detta i ganska stor skala redan så tidigt. 40 år senare är det fullt möjligt att skala upp återbruk om vi har kunskap och vilja, säger Erik Serrano.

Framtiden för cirkulärt byggande ser ljus ut, menar han – trots utmaningar.
– Det finns många lovande demonstrationsprojekt nu. Det börjar röra på sig på allvar.

För dig som vill ta del av abstracts och summeringar från konferensen finns mer information här: www.cbsc2025.se

 

Läs mer