Teknikkonsulterna vill helst bygga klart

Regeringens besked om ny infrastruktur innehöll en del justeringar jämfört med Trafikverkets förslag. Ostlänken föreslås stanna innan Linköping, liksom att ombyggnaden av Tomteboda godsbangård stoppas, med stora konsekvenser för ombyggnaden av Stockholms centralstation.

Nya planer kan betyda nya jobb, inte minst för konsulterna som planerar och räknar på nya projekt. Men någon glädje över att projekt inte slutförs går inte att hitta. Tvärt om: många teknikkonsulter vill gärna se projekten slutförda.

– Konsulter som arbetat i ett större uppdrag under en längre tid blir också engagerade i det. För dem är det viktigt att projekten genomförs som planerat, säger Camilla Engel, ansvarig för infrastruktur på Tyréns, en av de aktörer som har många uppdrag åt Trafikverket.

Samma uppfattning har Annika Renheim på Ramboll.

– Det finns inga ingenjörer som gillar att projektera om bara för att det ger fler affärer, säger hon.

– Konsultsektorn kanske får lite ökade intäkter, men vi är samtidigt skattebetalare. Vi gillar att skattemedlen kommer till nytta, säger Camilla Engel.

Även om de reviderade planerna från politiken får stora konsekvenser för både Jernhusen och Linköping ser varken Camilla Engel eller Annika Renheim att det rör sig om några dramatiska förändringar.

– Jag bedömer att förändringarna är relativt begränsade och följer den långa linje som både politik och Trafikverket haft under en längre tid. Satsningen på att beta av underhållsskulden fortsätter. Det nya är möjligen det ökade fokuset på bärighet, bland annat drivet av försvarsmaktens behov, säger Camilla Engel.

Över tid har det dock skett en förflyttning i fokus från väg till järnväg. I debatten hörs ibland en oro över bristen på kompetens för att klara uppgiften.

Tyréns ser inget problem på kort sikt med tillgången till kompetens.

– Om vi själva inte har tillräcklig kompetens i vår egen organisation i Sverige tar vi hjälp av våra koncernkollegor i andra länder, exempelvis Litauen, säger hon.

Samma möjligheter har Ramboll, som har en omfattande verksamhet i flera europeiska länder.

– Den satsning på järnväg som vi har i Sverige är inte lika omfattande i andra länder, så just nu kan vi hämta kompetens från andra länder och nyttja i Sverige. På sikt finns det behov av att stärka järnvägskapaciteten i exempelvis Tyskland, och då kommer konkurrensen om kompetensen att öka, säger Annika Renheim på Ramboll.

Därtill har redan aktörer som spanska Typsa, amerikanska Aecom eller franska Systra etablerat sig i Sverige, med bred och respekterad kunskap från branschkollegorna, inte minst kopplat till järnväg.

Camilla Engel tror dock att branschen på längre sikt behöver få in yngre med kunskap om järnvägens specifika behov. Det innebär fler som både har läst yrkesutbildningar och längre, akademiska utbildningar.

Utmaningen med att ta resurser från andra länder gäller både kunskap och säkerhet.

– Mycket av byggandet i Sverige är regelstyrt. Det kan göra det svårt att komma från ett land till ett annat – reglerna kan vara väldigt olika. Dessutom har kraven på säkerhet ökat dramatiskt. Då är det ofta en fördel om man har resurser från Sverige eller kanske EU, säger Camilla Engel.

Annika Renheim på Ramboll ser dock på den eventuella kompetensbristen med lite andra ögon.

– Om vi har ett bristförhållande kan det bidra till både utveckling och innovation. Det tvingar oss att se över hur vi bedriver våra projekt och hur våra processer ser ut, säger hon.