
Det återvunna stålet levereras av SSAB och är av typen SSAB Zero™, baserat på omsmält stålskrot i ljusbågsugn (EAF). En ljusbågsugn (EAF, Electric Arc Furnace) drivs med el, i det här fallet fossilfri. Värmen genereras genom en elektrisk ljusbåge mellan grafitelektroder och det metalliska skrotet i ugnen. Temperaturen i ljusbågen kan överstiga 3 000 °C, vilket räcker för att smälta stålskrot till ny råstål.
Det återvunna stålet levereras av SSAB och är av typen SSAB Zero™. Materialet uppfyller samma tekniska och kvalitetsmässiga krav som konventionellt stål. Medan dörrblad och karmplåt nu består helt och hållet av återvunnet stål, har vissa mindre interna komponenter tills vidare en lägre andel återvunnet innehåll.
– I en säkerhetsdörr som Daloc S43 utgör stålet som kan ersättas med det återvunna materialet cirka 76 viktprocent av den totala produkten. Eftersom stål är ett av de material som bidrar mest till klimatavtrycket innebär materialbytet en tydlig förbättring, säger Joel Svanström, miljö- och hållbarhetsutvecklare på Daloc.
Tidigare har Dalocs ståldörrar innehållit omkring 20 procent återvunnet material. Priset på en genomsnittlig dörr med återvunnet stål ökar med cirka 15 procent. Beroende på dörrmodell och övrig konfiguration kan prisökningen variera från ungefär 5 till 30 procent.
SSAB marknadsför parallellt även HYBRIT-teknik för fossilfri järnsvamp baserad på vätgas, men Dalocs nya dörralternativ bygger alltså på skrotbaserad råvara.
Flera europeiska ståltillverkare erbjuder nu EAF-baserade eller delvis fossilfria alternativ. Inom dörr- och byggbeslagssegmentet har dock andelen produkter med helt återvunnet stål hittills varit begränsad.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.