Städer som sjuder av liv – så bygger vi för biologisk mångfald

När städer växer riskerar växter, djur och svampar att trängas undan. Samtidigt är det just den biologiska mångfalden som gör våra stadsmiljöer levande, hållbara och motståndskraftiga – med ekosystemtjänster som pollinering, dagvattenhantering, temperaturutjämning och rekreation. Men hur bygger vi en stad där människor och natur kan samexistera?

Det handlar om variation, enligt experterna. En ny rapport från Sweco slår fast att biologisk mångfald måste bli en självklar del av den urbana planeringen. I rapporten lyfts fem trender som formar Europas framtid för naturen: finansiell integration, biodiversitetskrediter, bevarandeinvesteringar, urban återförvildning och AI-teknik.

– Att stoppa förlusten av biologisk mångfald är avgörande – inte bara för naturen, utan även för ekonomin och samhällets långsiktiga stabilitet, säger Piia Pessala, ansvarig för biologisk mångfald på Sweco.

Stockholm visar vägen i praktiken genom satsningen i Norra Djurgårdsstaden, där hållbar stadsutveckling och biologisk mångfald går hand i hand. Tidigare hamn- och industriområde har omvandlats med hjälp av befintlig topografi och ekosystem som bas.

Ekologiska nätverk för exempelvis svamp, grodor och insekter har skapats genom att spara och komplettera med skogsekar, öppna vattendrag och stenrösen. På Jaktgatan/Lövängsgatan slingrar sig regnbäddsplanteringar fram – ett grönskande stråk som både tar hand om dagvatten och ger mat åt pollinatörer.

Hemligheten? En gemensam vision och tydlig hållbarhetsagenda där alla aktörer – från landskapsarkitekter till stadsplanerare – arbetar mot samma mål.

Det pågår en mobilisering i hela Europa för att stoppa förlusten av arter. I Nederländerna används biodiversitetskrediter för att belöna bevarande, medan AI i Sverige hjälper till att kartlägga känsliga naturtyper. I Norge har ett tidigare industriområde förvandlats till ett blågrönt habitat, och i Antwerpen har man skapat ett cirkulärt nätverk av vattenvägar.

Samtidigt kräver det globala målet – att bevara 30 procent av mark och vatten till år 2030 – ett massivt gemensamt krafttag. Just nu är endast 20 procent av Europas land och 13 procent av dess marina miljöer skyddade.

För att gynna den biologiska mångfalden i våra städer krävs det mer än bara några blomlådor. Enligt experterna handlar det om att:

• Bevara och koppla samman grönytor som fungerar som spridningskorridorer för arter.
• Använda naturliga material och former, och respektera befintlig topografi.
• Skapa variation i ljus, markslag och växtlighet, från skuggiga skogsbryn till solbelysta blomsterängar.
• Tillåta naturliga kretslopp, med löv, död ved och övervintringsplatser kvar i miljön.
• Satsa på både markbunden och vertikal grönska – men utan att gröna tak ersätter grön mark.

Det är först när variationen blir en helhet, och när naturens rytm får samspela med stadens, som vi på riktigt kan tala om hållbara samhällen.
– Vi måste sluta se biologisk mångfald som något som kan “läggas till” i efterhand. Den måste byggas in i varje steg, från första ritningen till sista stenen, säger Piia Pessala.

Fakta: Norra Djurgårdsstaden
Plats: Stockholm
Område: Tidigare industri- och hamnområde
Syfte: Hållbar stadsutveckling med fokus på biologisk mångfald
Exempel på åtgärder:
Ekologiska nätverk för svamp, insekter och grodor
Bevarade och nyplanterade ekar
Öppna dagvattendrag och regnbäddar
Varierande gatu- och torgutformning
Artrika innergårdar och gröna tak