Smartare elnät nödvändigt för grön omställning

Sverige riskerar att bromsa sin gröna omställning – trots att landet är Europas näst största exportör av el. Många företag får inte tillgång till el där de behöver den, samtidigt som stora summor läggs på att bygga nya elnät. Men det finns ett alternativ, enligt Markus Wråke, vd för forskningsbolaget Energiforsk.

– Vi kan spara hundratals miljarder, säger han i en intervju med Svenska Dagbladet (25 juni 2025).

Han pekar på en rapport från elnätsbolaget Ellevio, som visar att Sverige behöver investera nästan 1 000 miljarder kronor i elnäten fram till 2045. Men genom att effektivisera elnätens användning skulle mycket av detta kunna undvikas.

Norska forskningsprojektet Maksgrid visar att 25 procents effektivitetsökning är möjlig – utan nya investeringar. Det motsvarar en besparing på 250 miljarder kronor i Sverige. Och Wråke tror att potentialen är ännu större.

– På många ställen skulle man säkert kunna fördubbla den siffran, till 50 procent.

Industrier i både norr och söder hindras idag från att växa på grund av brist på elnätskapacitet. Samtidigt är elnätet dimensionerat efter det värsta tänkbara fallet – som att en kärnreaktor stängs av.

– Det är som att bygga en motorväg med en extra fil i reserv som nästan aldrig används, säger Wråke.

EU har beslutat att den gamla regeln ska fasas ut senast 2027/2028. Den nya metoden, som bygger på dynamiska beräkningar och väderprognoser, har ännu inte införts fullt ut i Sverige. Finska Fingrid och svenska Eon ligger längre fram.

– Vi kan sätta sensorer på ledningarna och se hur mycket el de faktiskt klarar – i stället för att gissa, säger han.

En annan flaskhals är avsaknaden av flexibla elavtal. Wråke lyfter Volvo som exempel: laddstationer för ellastbilar kan ofta användas nattetid, men elnätsbolagen erbjuder inte sådana avtal idag.

I Nederländerna har elnätsbolaget Tennet infört så kallade villkorade avtal, vilket frigjort 9 gigawatt – över 40 procent av landets elbehov vid toppar.
– Det är galet mycket kapacitet som de plötsligt får loss.

Wråke menar att digitalisering och effektivisering går mycket snabbare – och är billigare – än att bygga nytt.
– Om vi använde elnäten bättre skulle flaskhalsarna minska och elpriset sjunka i södra Sverige. Och vi skulle få större intäkter, lägre utsläpp och ökad välfärd.

Men dagens regler gynnar nybygge. Elnätsbolagen tjänar pengar på att bygga mer, inte på att använda näten smartare.
– Om vi hade byggt vägar som vi bygger elnät hade folk reagerat. Det är ofta tomt, men det märker ingen eftersom vi inte ser elektronerna.

Källa: Svenska Dagbladet, 25 juni 2025, intervju med Markus Wråke, vd Energiforsk.

På ByggFramtids branschträff Framtidsdagen den 25 september föreläser entreprenören Jonas Birgersson om visionerna för en bättre elförsörjning. Missa inte att anmäla dig till dagen.

Så här står det i programmet:
16.45- 17.15 Jonas Birgersson: Så fixar vi energikrisen
Från internets pionjär till energisystemets förnyare – entreprenören och innovatören Jonas Birgersson är tillbaka för att förändra spelplanen. Med samma kraft som en gång gjorde bredband till en självklarhet för alla, riktar han nu blicken mot framtidens elförsörjning.

Hör honom berätta om visionen bakom EnergyNet – ett digitalt elnätverk byggt för energigemenskaper, överflöd av grön el till fast lågt pris, och ett samhälle där människor står starkare tillsammans. En föreläsning som utmanar det invanda och öppnar dörren till nästa stora skifte.