Forskare: Skym inte sikten när städerna ska förtätas

– Det är viktigt att våra samhällsbyggare har kunskapen och kompetensen som krävs när man ritar kvarter. Att det görs med hänsyn till de kraftiga variationer vi har i dagsljustillgång över året, med många mulna dagar under vinterhalvåret, säger Marie-Claude Dubois, professor vid Lunds universitet.

Hon menar att dagsljuset spelar en avgörande roll för både social och ekologisk hållbarhet. Gröna gårdar och ljusa gator skapar inte bara attraktiva livsmiljöer för människor, utan gynnar också växter och djurliv i urbana miljöer.

– Därför måste vi också skydda vårt dagsljus i städerna, så att vi får ljusa och grönskande livsmiljöer där människor kan leva och må bra. Om husen bara byggs på höjden utan hänsyn till dagsljuset blir gatorna mörka schakt, som på Manhattan i New York, säger Dubois.

Urbaniseringen gör frågan än mer akut. Sverige är redan ett av världens mest urbaniserade länder och 87 procent av befolkningen bor i tätorter. Enligt SCB väntas vi vara 12 miljoner invånare i Sverige år 2070. Förtätningen är nödvändig – men måste ske med hänsyn till ljuset.

Det finns också ekonomiska argument för fastighetsägare.
– Om de första fyra våningarna ligger i ständigt mörker så blir de mindre attraktiva att sälja eller hyra ut, påpekar Dubois.

För att möta kunskapsbehovet inom området arbetar hon nu på en ny bok, Urban Daylighting, som ges ut med stöd av Belysningsstiftelsen. Målet är att samla forskningen om dagsljus i stadsplanering med särskilt fokus på de nordiska förhållandena och göra den tillgänglig för både studenter och yrkesverksamma.

– Det mesta som har publicerats på temat dagsljus i stadsplanering är på svenska. Men eftersom många masterutbildningar ges på engelska, och vi har många internationella studenter, finns ett stort behov av litteratur på engelska, säger hon.

Tre konkreta exempel på byggande där dagsljuset tagits tillvara

One Angel Square – Manchester, England
One Angel Square är Co-operative Groups huvudkontor i Manchester, invigt 2013, och ett internationellt exempel på hur dagsljus och hållbar teknik integreras i moderna kontor. Byggnaden är 72,5 meter hög med 17 våningar och ca 30 400 m² kontorsyta. Den har en dubbelglasad fasad som reglerar värme och ljus, och ett centralt glasatrium som förser de flesta arbetsplatser med dagsljus.

Kontorsytorna är öppet planerade för att ljuset ska nå långt in i byggnaden. Med BREEAM Outstanding-certifiering och 95,16 % i betyg har huset satt standarden för energieffektiva arbetsplatser där ljuset är en central resurs.

Växjö’s Living Room – mötesplats i trä och glas
När Växjö invigde sitt nya station- och stadshus 2021 skapades också “Växjö’s Living Room” – en publik inomhusyta på omkring 780 m² som binder samman resecentrum med kommunhusets verksamheter. Rummet är utformat med stora glaspartier och öppna ytor för att släppa in maximalt dagsljus och bjuda in till socialt liv även under årets mörka månader.

Här kan invånare och resenärer mötas, arbeta eller vänta i en ljus och välkomnande miljö. Byggnaden, på totalt 16 400 m², är uppförd i trä och glas och certifierad enligt Miljöbyggnad Guld. Genom kombinationen av hållbart materialval och en medveten dagsljusstrategi har Växjö fått en central mötesplats som stärker stadens identitet som föregångare inom grön stadsutveckling.

Osramhuset – från industribyggnad till ljus kulturarena
Osramhuset i Nørrebro, Köpenhamn, byggdes 1953 som kontor och lager åt lamp­tillverkaren Osram. Vid renoveringen 2009–2011 förvandlades huset till ett kultur- och gemenskapscenter med fokus på ljus och hållbarhet. Takfönster och nya glaspartier installerades, vilket ökade dagsljusinsläppet i aktivitetsrum och gemensamma ytor, samtidigt som den ursprungliga fasaden bevarades.

Resultatet blev flexibla, ljusa lokaler för sociala och kulturella aktiviteter. Energiförbrukningen minskade dessutom med cirka 58 procent jämfört med tidigare. Osramhuset är idag ett föredöme för hur äldre byggnader kan återbrukas till hållbara mötesplatser där dagsljuset spelar huvudrollen.