Enligt Boverket uppgår spillet av fabriksbetong på byggarbetsplatser till cirka 3 procent, vilket innebär ett onödigt klimatavtryck på omkring 3,5 kilo CO₂e per ton betong. Sveafastigheter och deras samarbetspartners menar att det finns både klimatvinster och ekonomiska incitament att göra genom att arbeta systematiskt med frågan.
– Vi har under många år optimerat vårt sätt att minska spillet, främst genom noggranna mätningar, och vi ligger idag på cirka 1,5 procent i snitt på våra arbetsplatser. Det handlar om kommunikation, god planering, närvaro vid pumpningen och framför allt att rätt mängd betong beställs och används, säger Nicklas Anell, operativ chef på H2 Entreprenad.
Det nya arbetssättet bygger på att tidigt i projekten sätta ett gemensamt mål om noll spill. Överbliven betong ska i möjligaste mån användas för andra gjutningar på plats, alternativt återföras till betongfabriken för att bli nya betongblock.
Initiativet föddes ur Sveafastigheters ambition att nå 70 procent materialåtervinning av avfall på byggarbetsplatser.
– Betong är ett värdefullt material som både kan återanvändas och återbrukas. Att det hamnar på deponi är det sista vi vill. Vi ser fram emot att arbeta tillsammans för att minska betongspillet och samtidigt göra en insats för klimatet, säger Joakim Bjelkstam, affärsområdeschef på Thomas Betong.
Initiativet föddes ur Sveafastigheters ambition att nå 70 procent materialåtervinning av avfall på byggarbetsplatser. Betongspillet identifierades tidigt som ett nyckelområde.
– Tack vare den kunskap och de konkreta handlingsplaner vi nu har kan vi minska både klimatpåverkan och kostnader. Vi på Sveafastigheter kommer framöver att kravställa noll betongspill i alla våra projekt, oavsett entreprenör eller leverantör, säger Patrik Schön, byggchef på Sveafastigheter.
Därför blir samarbetet i Göteborg extra intressant att följa i framtiden. Man kan ju tänka sig att det döljer sig en innovation i kulisserna.
Att lyckas eliminera betongspill helt är en lovvärd ambition, men inte helt lätt. Spill kan uppstå vid överbeställning, oförutsedda ändringar på arbetsplatsen, eller som rest i pump- och ledningssystem. Även om återbruk är tekniskt möjligt, begränsar gällande regelverk – exempelvis standarden SS-EN 206 – hur stor andel återvunnen ballast som får användas utan ytterligare provning.
Vidare kräver återföring av spillbetong till fabriker att materialet är fritt från föroreningar och hanteras snabbt, innan det härdar. Logistiken kring detta är i många fall komplicerad och kostsam.
Enligt en studie från Högskolan i Borås (2013) uppgick betongspillet i ett nybyggnadsprojekt till i snitt 2,4 procent, trots försök till optimering. Det tyder på att även relativt små spillnivåer kräver stora insatser att reducera ytterligare.
Därför blir samarbetet i Göteborg extra intressant att följa i framtiden. Man kan ju tänka sig att det döljer sig en innovation i kulisserna.
Återbruk av byggmaterial lyfts ofta som en nyckel för att vi ska klara klimatmålen, men vägen till storskalig försäljning är kantad av utmaningar. Nu undrar vi: Hur tar vi oss över hindren?
Åsa "Betongbruden" Karlström har bytt arbetsgivare. Hon saknar sin gamla bil som hon har så många minnen med. Men nu är det framåt som gäller, lite semester till och många lass betong.
Byggbranschen ser en nedgång i arbetsplatsolyckor, visar färsk statistik från Arbetsmiljöverket. Samtidigt ökar arbetssjukdomarna. Branschen uppmanas att hålla i säkerhetsarbetet.