Så vill Helsingborg minska utsläpp i byggprojekt

Sedan maj 2024 har CoBuild NetZero fungerat som ett samverkansnav för att driva på omställningen mot minskad klimatpåverkan i Helsingborgs bygg- och anläggningssektor. Den 25 mars är det redovisning av resultaten.
Projektet är en del av EU-satsningen Net Zero Cities och drivs av Helsingborgs stad tillsammans med bland andra IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds tekniska högskola.

– CoBuild NetZero är en plattform där förvaltningar, kommunala bolag och externa aktörer arbetar tillsammans för att hitta sätt att ställa om på riktigt, säger projektledaren Martina Oxling.

– Vi kan inte göra som vi alltid har gjort och tro att vi ska få ett annat resultat. Vi behöver hitta andra sätt att göra saker på.

Arbetet har haft tre tydliga fokusområden: att ta fram konkreta verktyg, att testa dem i verkliga projekt och att bygga lärande i organisationen.

Ett centralt resultat är stadens klimatberäkningsanvisningar och gränsvärdestrappan – två styrande dokument som sätter ramarna för hur klimatpåverkan ska hanteras i stadens byggprojekt.

Klimatberäkningsanvisningarna beskriver hur klimatpåverkan ska beräknas i både bygg- och anläggningsprojekt. De anger vilka delar som ska ingå, vilka metoder och data som ska användas och hur olika schabloner får användas i tidiga, respektive senare skeden. Syftet är att alla som bygger åt staden – entreprenörer, byggbolag och konsulter – ska räkna på samma sätt.

– Det handlar om att skapa tydlighet i hur vi räknar och vad vi förväntar oss. Då kan vi också följa upp och jämföra på ett mer rättvist sätt, säger Martina Oxling.

Gränsvärdestrappan kompletterar anvisningarna genom att ange hur klimatkraven ska skärpas över tid. Istället för att införa mycket höga krav direkt arbetar staden med stegvisa nivåer. Det ger branschen möjlighet att anpassa sig, utveckla nya lösningar och successivt minska utsläppen.

Totalt har projektet utvecklat åtta verktyg och drivit fem pilotinitiativ som tillsammans ska stärka stadens omställning mot klimatneutralitet.

Verktygen spänner över flera delar av byggprocessen – från hur klimatpåverkan beräknas och följs upp, till hur upphandling, planering och interna arbetssätt kan utvecklas för att minska utsläpp. Det handlar inte bara om att räkna rätt, utan om att skapa strukturer som gör det enklare att fatta klimatsmarta beslut i vardagen.

– Vi har tagit fram något som vi tycker är vägen framåt. Nu arbetar verksamheterna med att integrera det i sina ordinarie processer.

Utvecklingen har skett i bred samverkan mellan upphandlingsenhet, mark- och exploatering, kommunala bolag som Helsingborgshem, fastighetsförvaltning och externa experter. Verktygen har samtidigt testats i konkreta projekt.

– Vi har jobbat med utveckling och implementering parallellt, säger Martina Oxling.

En tredje och minst lika viktig del har varit lärandet.
– Att ta in klimat som en tydlig parameter i beslutsprocesser är nytt för många. Vi har lärt oss tillsammans. Det tror jag är en av de största vinsterna.

Vad har varit svårast i arbetet?
– Vi vill mycket och arbetet är komplext. Det är svårt att få tillräckligt många med sig för att få saker att hända på alla olika håll och kanter. Vi har skapat en lärprocess för co build change makers. Det riskerar att bli mycket en person här och en person där som går före. Det har varit viktigt att samla dem och skapa ett sammanhang där man kan boosta dem som driver på och hitta varandra så man får tryck i arbetet, även efter CoBuilds projektperiod.

Den 25 mars presenteras samtliga verktyg och piloter när CoBuild NetZero summerar sitt arbete och blickar framåt mot hur resultaten ska leva vidare i stadens fortsatta klimatarbete.

– CoBuild NetZero har haft en katalyserande roll. Vi har fått människor att arbeta tillsammans på nya sätt och tagit fram verktyg som nu används. Nu handlar det om att fortsätta utveckla och integrera dem, säger Martina Oxling.

Fakta: Klimatberäkningsanvisningar

• Gemensam metod för hur klimatpåverkan ska beräknas i bygg- och anläggningsprojekt
  • Anger vilka byggdelar och livscykelskeden som ska ingå
  • Beskriver hur schabloner får användas i tidiga skeden
  • Kräver mer detaljerad data i slutliga beräkningar
  • Skapar jämförbarhet mellan projekt
  • Ger kommunen möjlighet att följa upp och ställa tydliga klimatkrav i upphandling

Fakta: Gränsvärdestrappan

• Stegvis modell för att skärpa klimatkrav över tid
  • Anger olika nivåer för tillåten klimatpåverkan
  • Gör kraven förutsägbara för entreprenörer och konsulter
  • Ger branschen tid att utveckla lösningar
  • Driver successiv minskning av koldioxidutsläpp
  • Kopplar klimatkrav till stadens mål om minskad klimatpåverkan