
Forskare föreslår nytt ramverk för användning av AI på ansvarsfulla sätt som hjälper planeten.
Forskare vid Stockholm Resilience Centre vill se ett nytt styrande principramverk – där AI riktas mot att stärka både biosfär och samhälle.
AI har på rekordtid blivit en självklar del av vår vardag – och av bygg- och fastighetsbranschens utveckling. Verktygen hjälper till att optimera energianvändning, planera transporter, förutse underhållsbehov och skapa nya sätt att designa hållbara miljöer. Men nu varnar forskare för att teknikens snabba utveckling också riskerar att skapa allvarliga systemproblem – om vi inte styr rätt från början.
I en artikel publicerad i Nature Sustainability föreslår forskare, däribland Victor Galaz från Stockholm Resilience Centre, ett nytt principramverk: “Earth alignment”. Tanken är att AI måste utvecklas och användas på ett sätt som aktivt stödjer hållbar utveckling – snarare än att underminera den.
– AI är djupt integrerad i teknik, ekonomi och människors vardag. Utan en tydlig riktning riskerar vi att den urholkar klimatambitioner, social tillit och livets väv, säger Galaz.

Forskarna varnar både för de direkta utsläppen från AI-system och för det som kallas Jevons paradox – att effektiviseringar paradoxalt nog kan leda till ökad resursanvändning. Exempelvis kan smart logistik minska utsläpp per leverans, men möjliggöra så mycket mer konsumtion att den totala miljöpåverkan ändå ökar.
För att undvika detta föreslår forskarna tre kriterier som AI-utveckling bör uppfylla för att vara i linje med Earth alignment:
Forskarna efterlyser att regeringar och globala aktörer som FN klassificerar AI-system som “hög risk” eller “oacceptabel risk” om de hotar jordens stabilitet. De uppmanar också företag att integrera principen i sina styrningsmodeller och redovisa både miljömässiga och samhälleliga effekter av sina AI-lösningar.
– Ansvarsfull användning av AI kan bli ett kraftfullt verktyg för de som leder klimatomställningen. Men det kräver transparens, reglering och ett fokus på långsiktig hållbarhet, säger Victor Galaz.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.