MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow
Ombyggnaden av Rotterdam 1 i Norra Djurgårdsstaden visar hur återbruk av ventilationssystem integreras – praktiskt, tekniskt och klimatmässigt.

Ovanligt återbruksprojekt när Castellum bygger om

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

Fastigheten Rotterdam 1, som byggdes i slutet av 1990 talet i Södra Värtan/Värtahamnen i Stockholm, håller på att omvandlas till ett mediehus för TV4 med lokaler för kontor och studioverksamhet på ca 15 000 m² och förväntad färdigställning sommaren 2026. Projektet har en tydlig ambition att integrera återbruk av bygg och installationskomponenter i ombyggnaden, bland annat ventilation.

Beställare är fastighetsbolaget Castellum som i detta projekt har inkluderat krav på klimatpåverkan på under 100 kg CO₂ ekvivalenter per kvadratmeter BTA enligt certifieringssystemet Miljöbyggnad Silver 4.0 ombyggnadsversion.

Projektet menar att nästan 90 procent av ventilationssystemet i den första färdiga delen kunnat återbrukas – inklusive kanaler (cirkulära och rektangulära), kylbafflar, spjäll och ljuddämpare. I kalkylskedet låg ursprunglig klimatkalkyl på ca 140 kg CO₂ ekvivalenter/m² innan återbruksåtgärder, vilket visar den marginal som återbruket potentiellt bidrar till att kapa.

I projektet har återbruket av ventilationssystemet genomförts genom en noggrann inventering och märkning av befintliga komponenter. Installatören Instair ansvarade för att demontera, dokumentera och märka upp delar som skulle återanvändas, vilket också inkluderade att säkerställa spårbarhet och teknisk funktion.

Projektet visar att återbruk av tekniska installationer är möjligt i större skala.

För att återbruket skulle kunna genomföras behövde varje komponent uppfylla krav på både prestanda och hygien. Bland de delar som kunde återanvändas fanns kylbafflar, cirka sex år gamla, samt olika typer av kanaler, luftdon och andra ventilationskomponenter.

Projektet visar att återbruk av tekniska installationer är möjligt i större skala, framför allt när det rör sig om byggnader med relativt nya och funktionsdugliga system – vilket var fallet i detta kontorshus från slutet av 1990 talet. Under dessa förutsättningar kan återbruk bli ett tekniskt genomförbart alternativ till nyinstallation.

Att återbruka tekniska installationer ställer höga krav på de komponenter som återanvänds. De måste uppfylla aktuella krav på driftssäkerhet, energieffektivitet, täthet och funktion – vilket ofta innebär att en grundlig teknisk bedömning behöver göras innan beslut fattas. Enligt en vägledning från branschorganisationen Svensk Ventilation bör återbruk jämföras med nyinstallation ur ett livscykel- och energiperspektiv, för att avgöra om det är ett hållbart alternativ över tid.

En studie från Lunds universitet pekar på flera utmaningar.

Trots ökad uppmärksamhet kring cirkulärt byggande är marknaden för återbrukade installationsprodukter fortfarande relativt omogen i Sverige, särskilt när det gäller mer avancerad teknisk utrustning. En studie från Lunds universitet (Utmaningar med återbruk av byggmaterial och adaptiv återanvändning av byggnader) pekar på flera utmaningar: förutom tekniska aspekter som komponenternas ålder, materialkvalitet och bristande dokumentation, finns även regulatoriska och logistiska hinder.

Dessutom har praktiska faktorer som mellanlagring, transport och urval av återbrukbara komponenter stor betydelse för både funktion och kostnadseffektivitet i projekten.

Det finns flera initiativ i Sverige som pekar mot ökat återbruk i bygg och installationsbranschen. Exempelvis lyfter IVL Svenska Miljöinstitutet fram 13 konkreta åtgärder som installerare och beställare kan vidta för att öka återbruket av installationer.

Samtidigt konstaterar Boverket att återbruk av sammansatta byggnadsdelar – särskilt tekniska installationer – fortfarande är ovanligt och att det saknas fullständig statistik för omfattningen.

Läs mer