Artikel #3: Öppnar för innovation – men lämnar klimatet åt andra

– Vi har inte tagit klimatmålen över huvud taget. Det ingår inte i vår bemyndigande, säger Jonas Edahl, civilingenjör och expert på Boverket.

Han förklarar att myndigheten inte kan ställa klimatkrav i sina föreskrifter utan stöd i plan- och bygglagen där sådana skrivningar idag saknas. Samtidigt betonar han att förändringen i regelverket inte handlar om sänkta krav.

– Vi har inte förändrat kraven i sak. Det vi har gjort är att ta bort de allmänna råden, som tidigare uppfattats som styrande.

De allmänna råden har fungerat som en slags manual för hur kraven ska uppfyllas. I praktiken har många aktörer följt dem nära nog slaviskt, trots att regelverket faktiskt tillåter fler lösningar.

– Många har inte förstått att vi även tidigare haft funktionskrav. Det har funnits större utrymme än vad som faktiskt har använts, säger Jonas Edahl.

Nu tas dessa råd bort. Kvar blir funktionskrav – alltså vad som ska uppnås, men inte hur. Det öppnar i teorin för innovation som skulle kunna gynna klimatsmarta lösningar. Men det väcker också en mer obekväm fråga: om branschen inte fullt ut användes av hanteringsutrymmet som redan fanns, vad är det då som säger att man kommer att göra det nu?

Hos NCC finns en tydlig bild av var klimatfrågan faktiskt avgörs och det är inte i regelboken.

– Regelverket sätter ramarna, men klimatoptimering sker i praktiken i samspelet mellan kundkrav och våra egna klimatambitioner, säger Jakob Levander, Head of Engineering på NCC Teknik och Hållbarhet.

Han pekar på att de verkligt avgörande valen görs tidigt i projekten.

– För att få verklig effekt behöver regelverk, affärsmodeller och gemensamma mål dra åt samma håll, särskilt i de tidiga skedena, där valen har störst klimatpåverkan över hela livscykeln.

NCC har länge drivit på för att klimatkrav ska bli en del av byggreglerna.

– Som det är idag ställer regelverket inga klimatkrav. Vi ser att branschen är mogen för det och att det behövs för att få till en förflyttning.

Samtidigt menar han att det nya funktionsbaserade regelverket kan skapa möjligheter för att använda rätt.

– Skiftet från detaljkrav till funktionskrav ger större utrymme för innovation och klimatanpassade lösningar. Men det kräver också mer samverkan och tydlighet i projekten.

Det handlar i praktiken om vilka krav som ställs och av vem.

– Vi är glada över att samarbeta med kunder som delar våra höga klimatambitioner. Tillsammans kan vi omsätta dem till konkreta, klimatoptimerade resultat, säger Jakob Levander på NCC.

En central förändring i det nya regelverket är att ansvara för lösningarna i högre grad flyttas till branschens aktörer.

– Vi har lagt större fokus på att kravställa på de som projekterar, utför och kontrollerar. Vill man använda nya lösningar måste man kunna visa att de fungerar, genom dokumentation och riskbedömningar, säger Jonas Edahl på Boverket.

Det är alltså inte någon låt gå-attityd, utan en förskjutning från detaljstyrning till ansvarsstyrning. Samtidigt innebär det att incitamentet blir avgörande: utan tydliga krav från att beställa, finansiärer eller regelverk riskerar att öka hanteringsutrymmet att inte användas fullt ut.

Enligt Pelle Beckman, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, är det inte Boverkets regler som kommer att driva klimatutvecklingen framåt.

– Jag har svårt att se att de här reglerna har någon specifik positiv påverkan på klimatet. Det verkar inte heller ha varit syftet, säger han.

Istället pekar han på EU som den verkliga motorn. Från 2027 väntas mer omfattande krav på livscykelanalyser införas, och från 2030 kan gränsvärden för klimatutsläpp bli verklighet, vilket i praktiken kan innebära att byggprojekt med för utsläpp inte får genomföras.

– Sverige har tidigare legat i framkant, men har nu valt att avvakta och ligga i linje med EU. Samtidigt har branschen investerat mycket och är redo för skarpare krav.

Han lyfter också en avgörande utmaning:

– Idag bygger mycket på schabloner. Ska vi få verklig effekt måste vi kunna verifiera det vi bygger.

Det finns också en mer grundläggande osäkerhet: vi vet ännu inte hur reglerna kommer att fungera i praktiken då väldigt få aktörer ännu inte helt övergått till det nya.

– Det finns för att få projekt för att kunna utvärdera tillämpningen. Och det byggda resultatet ser vi först om fem till tio år, säger Jonas Edahl, Boverket.

Boverket är tydligt med att klimatet inte varit ett mål i utformningen av reglerna, men vill snälltolka de nya möjligheterna.

– Vi har inte skrivit reglerna för att uppnå klimateffekter. Men det kan bli en bieffekt att de öppnar upp för fler innovativa lösningar, säger Jonas Edahl.

Läs tidigare avsnitt i vår granskning av de nya byggreglerna:
Artikel #1: Nya byggregler runt hörnet – här står branschen nu.
Artikel #2: Nya byggregler släpper fram yrkesstoltheten