Stockholm wood city. Visionsbild: Atrium Ljungberg / Henning Larsen
I Sverige har vi en lång tradition av att bygga i trä. Men från 1874 och över hundra år framåt var det endast tillåtet att bygga tvåvåningshus av trä. Genom medlemskapet i EU 1994 blev det återigen möjligt att bygga högre flervåningshus med bärande stomme av trä.
En drivande faktor bakom det ökade intresset är ambitionen att minska klimatutsläppen från nybyggnation. En analys av IVL Svenska miljöinstitutet visar att klimatpåverkan från byggandet av ett flervåningshus i trä bara är hälften så stor jämfört med ett motsvarande hus i betong.
En annan bidragande faktor till det ökade intresset är korslimmat trä, KL-trä, som har funnits länge i exempelvis Österrike, men i Sverige bara har tillverkats i större volymer det senaste decenniet.
Limträ är idag, tillsammans med stål och betong, ett av de stora konstruktionsmaterialen för bärande konstruktioner, KL-trä är närbesläktat material som består av limmade korsvis lagda brädor eller plankor.
Sara kulturhus – prisbelönt bygge i trä som mäter hela 20 våningar.
För att öka kunskapen kring hur man bygger både hållbart och högt med bärande stommar satsar skogsägarföreningen Södra tillsammans med Linnéuniversitet och ytterligare sjutton aktörer från hela värdekedjan, från skog till förvaltning av byggnader, 135 miljoner kronor i ett gemensamt forskningsprojekt ”Hållbart byggande med trä”, som ska pågå i åtta år. Syftet med projektet som innehåller fem delområden (se faktaruta) är att göra träbyggnation mer tillgängligt för marknaden och på sikt skapa en övergång till en klimatneutral byggsektor.
Marita Wallhagen, är arkitekt och docent i miljövetenskap vid Högskolan i Gävle. Hon är inte kopplad till Södras projekt men har under lång tid forskat och engagerat sig i hållbart byggande.
– Vi behöver spara naturresurserna och minska klimatpåverkan. Att bygga i trä räcker en bit på vägen mot ett mer hållbart samhälle, men det krävs också att skogsbruket bedrivs mer hållbart och att vi hushållar med de resurser vi har. Ett träd som står kvar är oftast bättre för klimatet och den biologiska mångfalden än ett träd som huggs ner. Samtidigt finns det flera fördelar med att bygga hus i trä istället för att använda materialet till produkter med kortare livslängd, säger hon.
I Sverige finns flera spektakulära träbyggnader som väcker uppmärksamhet.
Sara Kulturhus mitt i Skellefteå, (Tyréns/TK Botnia/White arkitekter) utsågs till vinnare av Träpriset 2024. Med sina 20 våningar är det ett av världens högsta hus byggt i trä.
Stockholm Wood City
Det kanske allra mest iögonfallande byggprojektet i trä just nu är Atrium Ljungbergs Stockholm Wood City – världens största urbana byggnadsprojekt i trä. Första spadtaget togs hösten 2024. Området omfattar 25 kvarter om totalt 250 000 kvadratmeter och kommer att innehålla cirka 7000 nya arbetsplatser och 2000 bostäder. Det första bostadskvarteret ska stå klart 2026 och de första kontorshusen 2027.
Fastighetsbolaget Atrium Ljungberg har som ambition att halvera klimatpåverkan i sina byggprojekt till 2025 och vara klimatneutrala till år 2030. Såhär säger bolagets vd Annica Ånäs om valet av trä i en intervju med skogsindustrierna:
– Att bygga i trä har flera positiva effekter. Träet lagrar kol under hela byggnadernas livslängd vilket gör att den långsiktiga klimatpåverkan minskas ytterligare jämfört med andra material. Byggproduktionen är både tystare och snabbare, vilket är en stor fördel när man bygger på en plats där det redan finns verksamheter och boende. En annan stor fördel är att inomhusklimatet blir bättre i en byggnad med trä och det finns studier på att vi allmänt mår bättre i ett hus som är byggt på det viset.
Fakta: ”Hållbart byggande med trä” innehåller fem delområden
Träbaserade byggnadselement från skogliga biomaterial
Design av träbaserade byggsystem
Tillståndsövervakning och analys av träkonstruktioner
Industrialiserad produktion längs värdekedjan för träbyggnad
Energi- och klimateffektiva träbaserade byggnader
I Skellefteå har Heimstaden inlett ett pilotprojekt om att effektivisera snöskottningen på hustak med hjälp av robotiserad snöslunga. Ett arbete som normalt sett är både kostsamt, tidskrävande och riskfyllt. Även på vägarna testas nya innovativa grepp för att hantera snö.
En ny era av förbindelser mellan Stockholm och Lidingö inleddes när Lilla Lidingöbron stod färdig. Med sin eleganta design och smarta konstruktionslösningar har bron blivit ett landmärke, en vital länk för både kollektivtrafik och hållbart resande. Men vägen till den nya bron var lång, kantad av tekniska utmaningar och miljömässiga överväganden. Samtliga foton av Lasse Ohlsson för Knight Architects.
Åsa ”Betongbruden” Karlström berättar denna vecka om drömbetong och överklassynglingar på Sturecompagniet, när hon återvänder till Stureplan.