Ny rapport: Politiken står i vägen för hållbara transporter

Forskaren Aneta Kulanovic har i sin doktorsavhandling The Politics of Green Aviation undersökt varför omställningen inom flyget går trögt, trots tydliga klimatmål och en växande portfölj av så kallade nischinnovationer. Hennes slutsats är att teknikutvecklingen ofta överskattas, medan de politiska och diskursiva konflikterna underskattas.

– Det jag lyfter fram är att man behöver ett nytt perspektiv, där man i stället för att vara så låst vid politiska föreställningar, kan titta på om man kan använda både flyg och tåg, utan att ställa dem mot varandra, säger Aneta Kulanovic på Linköpings universitets hemsida.

Hon menar att det inte är brist på tekniska alternativ som bromsar utvecklingen, utan en brist på gemensamma berättelser och politiskt ledarskap.

– Det överraskade mig hur starkt politiserad frågan är. Transportfrågan har ju varit uppe till debatt, men jag trodde inte att låsningen var så stor, säger Aneta Kulanovic.

I avhandlingen används begreppet diskursiva låsningar för att beskriva hur motstridiga berättelser om flygets roll skapar blockeringar i policyutvecklingen. En del aktörer ser flyget som ett nödvändigt inslag i ett framtida hållbart transportsystem, andra som ett symboliskt klimathot som bör begränsas snarare än ställas om.

Detta leder till vad Aneta Kulanovic kallar silos inom transportpolitiken. Flyget behandlas isolerat från övriga transportslag, vilket gör det svårt att ta fram integrerade lösningar där exempelvis elflyg eller drönare ses som en del av ett samlat mobilitetssystem.

För kommuner, regioner och statliga aktörer inom infrastrukturplanering innebär detta att investeringar i ny teknik riskerar att sakna långsiktig legitimitet. Om narrativet om flygets framtid förblir polariserat, kan det skapa osäkerhet kring investeringar i till exempel regionala elflygsatsningar eller luftburna godstransporter.

Samtidigt visar studien att vissa nischinnovationer, som drönare, kan etablera sig snabbare om de knyts till andra berättelser, till exempel krisberedskap, glesbygdstransport eller sjukvård. Men även dessa innovationer är beroende av hur de ramas in politiskt.

Läs hela rapporten här

Om doktorsavhandlingen
Deltagare i workshoppar och intervjuer kom från bolagen Heart Aerospace, Greencarrier, Luftfartsverket, Eurocontrol, Linköping Airport, Norrköpings Airport, Globhe, ARTPAK. Myndigheter representerades av Vinnova, Naturvårdsverket, RISE och Transportstyrelsen, men även Nasa. Dessutom deltog politiker och tjänstemän från Norrköping, Linköping och Västerås.

Avhandlingen är en del av forskningsprojektet Energiomställning för en mer hållbar flygindustri (SETA) som analyserade förutsättningarna för en hållbar energiomställning inom svensk luftfart. Projektet genomfördes 2020–2025 av KTH och Linköpings universitet, finansierades av Energimyndigheten och omfattade forskning om ekonomiska, ekologiska, policyspecifika och konsumentrelaterade aspekter av omställningen.