Mjuka värden möter hård asfalt: Kan ett nytt avtal förändra branschen?

Det rör sig om ett samarbete värt närmare 120 miljoner kronor mellan Peab Asfalt och Lidköpings kommun, som i ett pressmeddelande beskrivs som “banbrytande”. Skälet till just den formuleringen kan härledas till själva upphandlingsformen som bygger på ett samverkansavtal, inspirerat av så kallad partnering.

Med samverkansavtal avser man enligt Upphandlingsmyndigheten en upphandlingsform där beställare och entreprenörer arbetar tillsammans mot gemensamma mål, med en öppen dialog kring ekonomin och ett gemensamt ansvar för projektets resultat. Denna genomförandeform kan ställas mot en bransch som generellt styrs av strama kalkyler.

I mer traditionella kontrakt, särskilt inom ramavtal, bygger affären normalt på uppskattade volymer och villkor som ligger till grund för kommande beställningar. Det innebär att entreprenörer ofta lämnar fasta priser baserade på dessa antaganden, samtidigt som den faktiska omfattningen kan variera under avtalstiden.

Man tvingas samtidigt räkna hårt för att vinna en affär, vilket kan generera i såväl konflikt som förlustaffär, om verkligheten inte matchar beräkningarna. En ineffektivitet som Emma Järund, konsult och före detta byggchef nyligen satte fingret på i en intervju med ByggFramtid.

Hon poängterade bland annat vikten av att “förstå hela värdekedjan från investerare till underleverantörer”, men också “att föra dialog bortom upphandlingsdokument”.

Det är här Lidköpings kommun valt att justera spelreglerna. I och med samverkansavtalet med beläggningsjätten Peab Asfalt får asfaltarbetena fasta priser, medan övriga delar hanteras på löpande räkning. Allt för att minska konflikter, öka effektiviteten och skapa bättre kvalitet genom samarbete.

Men hur påverkas slutkostnaden när delar av arbetet går på löpande räkning?
– Vi tror att det blir en mer prisvärd slutkostnad för vår kund eftersom vi har bättre förutsättningar att planera arbetena i samverkan, hitta gynnsamma tekniska lösningar tillsammans och att beslutsvägarna blir snabbare och mer effektiva, säger Andreas Berntsson, avdelningschef på Peab Asfalt till ByggFramtid.

Varför är detta så unikt?
För att förstå det behöver vi kanske titta på entreprenörsvärlden i stort och en tradition där priset återkommande står i centrum. En rimlig utgångspunkt för de flesta, även om transaktionen lämnar en del att önska när det kommer till de där mjuka värdena, som hamnar långt ned på prioriteringslistan vid många upphandlingar.

Måste man välja mellan relation och transaktion och varför har entreprenörsvärlden så svårt för mjuka värden?
– Generellt är branschen teknisk och produktionsorienterad. Fokus ligger på hårda parametrar som tidsplan, mängder och kostnadskontroll. Det gör att mjuka värden ofta betraktas som sekundära eller något som kommer automatiskt, snarare än som strategiska komponenter som aktivt behöver planeras och följas upp, säger Andreas Berntsson.

Han fortsätter:
– När det gäller upphandlingar har de historiskt sett varit prisfokuserade. Majoriteten av anbud utvärderas utifrån lägsta pris och det har format både beteenden och affärsstrategier hos oss entreprenörer. Inom byggsektorn har utvecklingen kommit något längre jämfört med anläggningssektorn. Där har samverkansentreprenader och tidig medverkan blivit vanligare. Det har bidragit till att mjuka värden vägs in i upphandlingar i större utsträckning, säger han.

För Peab Asfalt som organisation är det här kärnvärden som präglar arbetsmetoden, vilket vägt tungt i upphandlingen med Lidköpings kommun. Som ett led i den ambitionen bygger avtalet, som löper mellan 2026 och 2028, på principer som ärlighet och gemensamt ansvar, men även full transparens.

Samtidigt är det just här som den verkliga prövningen ligger. Att prata om förtroende är en sak, att omsätta det i vardag, budget och tidsplan är förstås en annan – om hållbart ska bli lönsamt. Särskilt då i en bransch som historiskt lutat sig mot tydliga kontrakt och fasta ramar.

Så vilka hinder finns för att den här modellen blir standard även i andra delar av anläggningssektorn?
– En upphandling i samverkan är något mer tidskrävande, och kräver mer resurser och kompetens. De faktorerna, i kombination med att anläggningssektorn är mer traditionell och har en förhållandevis långsam förändringstakt, gör nog att vi hittills inte sett så många upphandlingar med denna modell, säger Berntsson.

Kan mjukt bli hållbart? Om mjuka värden kan bära upp något så hårt som asfalt återstår att se. I Lidköpings kommun har man valt att testa.