
Körsbärsträden blommar, våren kommer med löften om en ljusnande framtid – men gäller det även klimatet?
Utanför mitt fönster här i Lund sticker krokusarna upp ur marken och magnoliorna är på väg att slå ut. Det är andäktigt vackert. Med påsken runt hörnet andas allt ett löfte om nystart. Men det är också nu, i denna känsla av återfödelse, som en obehaglig påminnelse tränger sig på: Sverige ser ut att missa sina klimatmål – både de kortsiktiga för 2030 och de långsiktiga för 2045.
Varför blev inte detta en stor nyhet?
Naturvårdsverkets senaste rapport visar att utsläppen från inrikes transporter inte minskar i den takt som krävs. Industrin sackar efter. Klimatpolitiska rådet varnar för att regeringens politik snarare riskerar att öka utsläppen än minska dem. Trots tydliga mål, räcker inte åtgärderna till. Vi halkar efter – samtidigt som klimatförändringarna accelererar.

Körsbärsträden blommar, våren kommer med löften om en ljusnande framtid – men gäller det även klimatet?
I mitt Facebookflöde ser jag isbjörnar på smältande isblock. Men det är ungefär det. Resten av nyhetsrubrikerna handlar om Trump som vevar med sina tullar och avsäger sig allt klimatansvar. Hur ska detta ge oss energi och framtidstro att ställa om?
Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har kommenterat Sveriges missade klimatmål med en blandning av optimism och erkännande av utmaningar.
Lite svävande har hon uttryckt att regeringen fortfarande har goda förutsättningar att nå EU:s 2030-mål. Hur då? Nya energilösningar med kärnkraft som den heliga graalen toppar listan över åtgärder. Men sen är det rätt tyst.

Inom byggbranschen – en sektor som står för en femtedel av Sveriges totala klimatutsläpp – finns dock en spirande rörelse av nytänkande och hållbarhet. Från träbyggnader med negativa koldioxidavtryck till cirkulära byggprojekt där återbruk blir standard. Framtidens lösningar finns – men de behöver få synas, spridas och skalas upp.
Trots tydliga mål, räcker inte åtgärderna till. Vi halkar efter.
Den senaste tiden har vi bland annat berättat om:
På byggframtid.se skriver vi om eldsjälar som visar att det går. Företag som vågar testa nytt, arkitekter som ritar om spelplanen, kommuner som ställer tuffa miljökrav. Det ger hopp – men det räcker inte att några få går före.
Vi måste göra mer. Införa tuffare klimatkrav i upphandlingar. Prioritera återbruk och biobaserade material. Branschen behöver samarbeta mer, dela kunskap, skala upp. Utbilda hela kedjan – från beslutsfattare till byggjobbare – i hållbart tänkande.
Och framför allt: sluta se klimatet som en kostnad. Klimatet är vår största investering.
Glad påsk/Cecilia Nebel, redaktör ByggFramtid

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.