Krönika: Effektivitet är den bortglömda beredskapsfrågan

I en serie artiklar har vi skrivit om bygg och beredskap här på ByggFramtid. Vi har lyft frågor om klimatanpassning, cyberkrigföring, materialförsörjning och totalförsvarets nya betydelse för samhällsbyggandet. En röd tråd skär igenom allt: trots att beredskapsarbetet är på allas läppar så har vi lång väg kvar. Mycket görs, men den gamla devisen ”det händer inte mig” biter sig envist fast.

Ingen har mandat att inte göra något, eller som förre ÖB Micael Bydén uttryckte det i en intervju. “Alla behöver fundera på sin egen verksamhet, sitt eget uppdrag, sitt eget ansvar och inte minst vilket mandat man har.” 

Micael Jakobsson, vd och delägare i Sörmlands Gräv & Transport, valde att göra just det. Han satte sig in i vad de som företag med grävmaskiner kan och bör göra. Det blev en resa som har öppnat för nya affärsmöjligheter, väckt många känslor men också inneburit diverse risker. Vem ska till exempel betala om schaktmaskinen bombas sönder och samman och försäkringsbolagen hävdar force majeure?

Bra fråga! Och ett av många exempel på när systemen inte riktigt hänger ihop.

Vi är i en situation där vi behöver skapa robusthet. Samtidigt behöver vi tänka nytt, hitta innovationerna som kan hjälpa oss klara klimatomställningen, och i värsta fall även ett krigsmaskineri som hela tiden byter strategi. Frågan är: är vi rustade att hålla alla de bollarna i luften samtidigt?

Just nu rullas de nya byggreglerna ut och ersätter Boverkets byggregler (BBR) och konstruktionsreglerna (EKS). Från den 1 juli 2026 kan inte längre det gamla systemet tillämpas.

De nya reglerna bygger på funktionskrav snarare än detaljerade lösningar. Det innebär att fokus ligger på vad en byggnad måste klara; till exempel krav på luftkvalitet, fuktsäkerhet eller brandskydd, snarare än exakt hur varje teknisk lösning ska se ut. Ett skifte från ”så ska du göra” till ”det här ska fungera”.

Rätt använt kan det bli en motor för innovation. På papperet öppnas dörrar för nytt material, metoder och tekniker. Men frihet utan struktur riskerar att skapa osäkerhet. För byggherrar innebär de nya byggreglerna större ansvar att bevisa att lösningar uppfyller kraven – med mer dokumentation och tydligare kontroller.

Här ringer varningsklockorna.

För om vi samtidigt talar om att klara beredskap, klimatomställning och skapa en ökad robusthet så har vi inte råd med otydliga processer, längre ledtider eller ökade transaktionskostnader (administration, konsulter och kontroll för att nämna några).

Vi ser det redan inom beredskapsarbetet bland företagen: genomförandekraften brister när systemen inte hänger ihop. När ansvar förskjuts nedåt. När det blir upp till den enskilda företagaren att tolka, ta risk och hoppas att det håller.

Vi behöver initiativkraft och modiga aktörer. Men vi behöver också ett ramverk som skapar tydlighet och tempo. En gemensam riktning där myndigheter, politiker och näringsliv drar åt samma håll.