
Den första är klimatförbättrad betong, ofta kallad “green concrete”. Cementproduktion står för nära åtta procent av de globala koldioxidutsläppen. I rapporten framhålls materialutveckling inom betong som ett centralt område. Det handlar om att ersätta traditionellt cement med alternativa bindemedel som geopolymerer, att infånga koldioxid i tillverkningsprocessen och att återbruka rivningsmaterial.
Den andra teknologin är modulär geotermisk energi. Det rör sig om småskaliga geotermisystem som kan värma och kyla enskilda byggnader eller kvarter utan att kopplas till storskalig fjärrvärme. Tekniken är skalbar, kan anpassas efter geologiska förhållanden och har låga driftkostnader. För byggaktörer kan detta bli ett attraktivt alternativ till traditionella energilösningar. I Norden testas tekniken redan, men tillgång till borrare, markdata och godkännanden är fortsatt flaskhalsar.
Den tredje teknologin är bi-directionell laddning, där elbilar inte bara laddas utan också fungerar som energireserv. Tekniken gör att byggnader kan lagra el i fordon och mata tillbaka el till nätet vid behov. Det möjliggör smartare styrning, belastningsutjämning och energisjälvförsörjning i fastigheter. För fastighetsbolag kan detta innebära nya affärsmodeller och krav på infrastruktur. Tekniken testas bland annat av Vasakronan, men reglering och standardisering återstår.
Fyra tekniker i ny WEF-rapport kan minska klimatpåverkan från bygg: betong, geoenergi, laddning och jorddata i fokus.
Den fjärde teknologin är realtidsbaserad jordobservation. Satellit- och sensordata kan användas för att planera byggprojekt mer miljömässigt hållbart. Det kan handla om att undvika byggande i riskzoner, mäta urbana värmeöar och planera grönområden, eller följa upp miljöeffekter av pågående projekt. Tekniken används redan i vissa kommuner och infrastrukturprojekt men har potential att bli standardverktyg i hela planeringsprocessen.
Bakom rapporten står World Economic Forum och det vetenskapliga förlaget Frontiers. Den heter 10 Emerging Technology Solutions for Planetary Health och presenterades i oktober 2025.
Syftet är att identifiera teknologier med potential att bromsa klimat- och naturkrisen. Flera av de tio teknologierna är i tidig fas, men anses ha stor systempåverkan om de får stöd att skalas.
WEF konstaterar att sju av nio så kallade “planetära gränser” nu är överskridna.
Rapporten pekar också på vikten av rättvisa och tillgång – teknologierna måste vara användbara globalt, inte bara i högteknologiska länder.
Teknikutveckling måste därför kombineras med styrmedel, finansiering och internationell samverkan. Rapporten pekar också på vikten av rättvisa och tillgång – teknologierna måste vara användbara globalt, inte bara i högteknologiska länder.
Enligt rapporten räcker det inte att tekniken existerar: “Vi måste få rätt incitament och system på plats för att teknologierna ska kunna göra skillnad”, säger Nicholas Parker, ordförande för rapportens expertpanel.
Här är de tio teknologier som lyfts i rapporten:
1. Precision fermentation – mikrobiell produktion av proteiner.
2. Grön ammoniakproduktion.
3. Automatiserad uppcykling av matavfall.
4. Metanfångst och utnyttjande.
5. Klimatförbättrad betong (“green concrete”).
6. Nästa generations bi-directionell laddning.
7. Realtidsbaserad jordobservation.
8. Modulär geotermisk energi.
9. Regenerativ avsaltning.
10. Teknologikombinationer för förbättrad jordhälsa.

Varbergs nya stationshus och Svenska Reseterminaler får pris på Railway Station Awards 2025. Fokus ligger på design, funktion och hållbarhet.

Det pratas ju om AI överallt just nu, så jag tänkte testa något: jag bad ChatGPT beskriva hur en dag i livet som betongbilschaufför ser ut. Resultatet? Förvånansvärt bra – nästan så jag blev imponerad. Den fick till både känslan, stressen och stoltheten i jobbet. Bara en liten detalj missade den (vi tvättar faktiskt inte trumman mellan varje lass). Resten? Spot on. Men lugn bara – Betongbruden skriver fortfarande själv.

Efter ett historiskt svagt 2024, med en nedgång på 14 procent i den svenska byggproduktionen, syns nu tydliga tecken på stabilisering. Det visar Veidekkes färska marknadsrapport för Skandinavien 2025–2027. Företaget spår att nedgången planar ut under 2025, då produktionen minskar med mer modesta 3 procent. Därefter väntas återhämtningen ta fart: tillväxten beräknas till 7 procent under 2026 och 4 procent 2027. Prognoserna är något lägre än de som presenterades i våras, men fortfarande tydligt positiva.