MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Klimatanpassning i fokus för White Arkitekter

White arkitekters återbruksprojekt Lumi, i Uppsala. Fotograf Måns Berg.

Cecilia Nebel

Som nyhetsjournalist och moderator med fokus på samhällsbyggnad söker jag efter det som bygger vårt samhälle starkt, idag och i framtiden. Och så drömmer jag precis som Roger om ett samhällsbyggarevent i Globen.

Under 2024 har White arkitekter levererat några av sina mest ambitiösa projekt hittills. Hela 67 procent av bolagets stadsbyggnads- och landskapsuppdrag handlar om anpassningar för att klara ett förändrat klimat.

White Arkitekter har länge varit en drivande kraft inom hållbar arkitektur och stadsutveckling. En central del i företagets strategi är att använda arkitekturens kraft för att driva omställningen till ett hållbart liv.

Detta innebär att skapa byggnader och stadsdelar som både är estetiskt tilltalande och funktionella, samtidigt som de minskar sitt klimatavtryck. Enligt Alexandra Hagen, VD för White Arkitekter, är detta en viktig konkurrensfördel:

– Vacker och hållbar arkitektur är ett konkurrensmedel som skapar lönsamhet. Ett tydligt exempel är den ”flight to quality” som vi ser när vakansgranderna ökar i en svagare konjunktur. Vår mission är att med arkitekturens kraft driva omställningen till ett hållbart liv, det är så vi skapar värden för våra uppdragsgivare. För att säkra en långsiktig värdeutveckling krävs en kombination av hållbarhet, upplevelse och kvalitet och de lösningarna kan vi bidra med, säger Hagen.

Lumi är ett av Sveriges mest ambitiösa återbruksprojekt och förutom att cirka 80 procent av stommen samt hela grundläggningen sparas så återanvänds allt som är praktiskt genomförbart. Fotograf Måns Berg.

Ett exempel på bolagets hållbarhetsarbete är byggnaden Lumi i Uppsala, ett av Sveriges mest ambitiösa återbruksprojekt.

När Livsmedelsverket flyttade ur sina skräddarsydda lokaler i 70-talskomplexet Hugin i centrala Uppsala var konsensus att det inte gick att anpassa för nya hyresgäster och behövde rivas. Men genom att tänka utanför ramarna har White arkitekter visat hur det går att bygga om och spara stora delar av byggnaden.

Lumi, som ritats åt Vasakronan, sträcker sig över sju våningar och omfattar cirka 22 000 kvadratmeter. Genom omfattande återbruk har klimatavtrycket halverats jämfört med ett nybyggt hus med trästomme. Fastigheten miljöcertifieras enligt LEED med målsättningen att nå nivå Platina och är utformad för att skapa en inspirerande och hållbar arbetsmiljö.

Allt som är praktiskt genomförbart har återbrukats i byggnaden Lumi. Till exempel demonteras 105 ton gipsskivor som sätts upp igen i stället för att slängas och plåt från den gamla byggnadens tak bearbetas och flätas till dekorativa element på trappor och hisstorn. Även tegel, dörrar, skåp och glaspartier demonteras för att rekonditioneras och användas i den nya byggnaden. Fasaden kläs med skiffer, ett naturmaterial som har låg klimatpåverkan. Fotograf Måns Berg.

Ett annat spännande projekt är Vattentorget vid Slussen, Stockholm. Platsen binder samman Gamla Stan och Södermalm och erbjuder generösa gång- och cykelstråk med utsikt över Mälaren och Saltsjön. Här har White Arkitekter skapat en modern mötesplats där arkitektonisk kvalitet och infrastruktur samexisterar med vattenregleringssystem och naturliga flöden.

White har sedan 2010 varit landskapsarkitekter för Slussenprojektet. Processen innehåller stadsbyggnadsfrågor, långsiktiga miljöhänsyn och komplexa trafiksituationer som ska lösas med höga gestaltningsambitioner. Fotograf: Måns Berg.

Under 2024 hade 40 procent av White Arkitekters uppdrag återbruk som centralt tema, och 23 procent av byggprojekten använde trästomme. Behovet av klimatanpassning är också på stark frammarsch, med 67 procent av företagets stadsbyggnads- och landskapsuppdrag som fokuserar på detta.

67 procent av White arkitekters stadsbyggnads- och landskapsuppdrag fokuserar på klimatanpassning. Här Slussen i Stockholm. Fotograf: Måns Berg

White Arkitekter sätter även fokus på regenerativ design, där den byggda miljön ska ingå i ett kretslopp som stärker och återskapar befintliga resurser. Detta innebär en långsiktig strategi för hållbar stadsutveckling, där arkitekturen inte bara minskar sin negativa klimatpåverkan, utan också bidrar positivt till miljön och samhället.

– Det finns stora vinster att göra genom att hantera klimatriskerna ur ett gestaltningsperspektiv. Med naturbaserade lösningar kan vi skapa ekologiska och sociala mervärden som höjer fastighetsvärdet och skapar en attraktiv och livskraftig stad, säger Anna Graaf, hållbarhetschef på White Arkitekter.

Läs mer