MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow

Här införs Sveriges tuffaste klimatkrav

Vid en nyligen avslutad markanvisningstävling för fem kvarter i stadsdelen Rosendal i Uppsala ställdes ännu hårdare utsläppskrav, men byggaktörerna avskräcktes inte.

Cecilia Nebel

Som nyhetsjournalist och moderator med fokus på samhällsbyggnad söker jag efter det som bygger vårt samhälle starkt, idag och i framtiden. Och så drömmer jag precis som Roger om ett samhällsbyggarevent i Globen.

Uppsala ökar takten i klimatomställningen och inför de hårdaste klimatkraven i landet när det kommer till bostadsbyggande. - Det är fullt realistiskt att det här skulle kunna gälla i hela Sverige, säger Alva Herdevall, projektledare.

De nya kraven träder i kraft vid markanvisningstävlingar där byggaktörer tävlar om att få utveckla kommunens mark och kraven omfattar själva byggskedet.

Gränsvärden för utsläpp som återfinns i riktlinjerna har tagits fram i dialog med de 45 medlemmar som har undertecknat Uppsala klimatprotokoll. Här ingår företag, offentliga verksamheter, universitet och föreningar som vill se konkreta klimatframsteg. För mer behöver göras på kort tid. Redan 2030 ska Uppsala kommun vara klimatneutralt.

– För att nå våra högt ställda klimatmål måste vi minska vår klimatpåverkan med 14 procent per år. Bostadsbyggandet står för en betydande del av utsläppen och de nya klimatkraven är viktiga steg för att vi ska kunna nå hela vägen, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande.

Riktlinjerna är utformade för att ge tydliga ramar och göra det enklare för byggföretag att beräkna klimatavtrycket för sina projekt.

Alva Herdevall, projektledare och ansvarig för riktlinjerna för klimatkrav vid markanvisningar.

Ni talar inte om vad byggbranschen ska göra för åtgärder, men sätter tydliga gränser för utsläppen. Vilken typ av klimatval ser ni kan få störst effekt?
– Materialval vet vi är en viktig faktor. Vi pratar då om konstruktioner, val av betong, stål och metaller till exempel. Det handlar om att optimera och titta på fotavtrycket, säger Alva Herdevall, projektledare och ansvarig för riktlinjerna för klimatkrav vid markanvisningar.

Hur har byggbranschen reagerat på de nya kraven?
– Vi för en bred dialog med både anläggnings- och byggsektorn och det har varit ett väldigt positivt gensvar kring att vi sätter upp gränsvärden som krav. Vi ställer inte krav på hur man ska bygga, utan kravställer om utsläppen, säger Alva Herdevall.

Hur ska ni följa upp att kraven efterlevs?
– Aktörerna kommer att redovisa klimatberäkningar till kommunen inför försäljning och efter färdigställd byggnad. Utifrån behov kommer därefter fördjupade granskningar av beräkningarna genomföras samt kontroller att föreslagna material och lösningar också genomförts i verkligheten.

Vid en nyligen avslutad markanvisningstävling för fem kvarter i stadsdelen Rosendal i Uppsala ställdes ännu hårdare utsläppskrav, men byggaktörerna avskräcktes inte.

Uppsala har redan testat viljan att leverera på tuffare klimatmål i en tidigare markanvisningstävling för fem kvarter i stadsdelen Rosendal. Där ställdes Europas hårdaste krav. Företagen som deltog granskades utifrån tidigare erfarenheter från att sänka utsläpp i byggnationer. Markanvisningstävlingen som nyligen avslutades var ett sätt att testa vad byggbranschen var redo för. Resultatet blev positivt. 17 olika byggaktörer inkom med förslag som har utvärderats utifrån genomförandeförmåga.

– Vi ville fråga om det fanns intresse och mod bland företagen att anta den här utmaningen tillsammans med oss. Och det gjorde det, dessutom under den tuffa ekonomiska svackan som byggbranschen befinner sig i just nu, säger Alva Herdevall.

De nya kraven är inte lika tuffa som i Rosendalsprojektet. De är utformade för att vara både ambitiösa och realistiska för byggaktörer att uppnå. Förhoppningar finns på att kraven sätter en ny standard som ger eko över hela Sverige.
– Vi har en bred politisk uppslutning för det här sättet att jobba och styra mot det politiska målet att leda klimatomställningen, säger Alva Herdevall.

Regelverket ska också göra det enklare att följa upp och visa för politiken hur man ligger till.
– Klarar man inte ett visst gränsvärde ett år så är det viktigt att politiken får de signalerna så att de vet vad de fattar beslut kring och kan balansera och kompensera på andra sätt, säger Alva Herdevall och förtydligar:

– Vi som kommun måste i många fall inte ställa de här kraven för att få det att hända – det är krav som branschen ofta redan ställer på sig själva. Däremot vill vi göra vad vi kan för att minska utsläpp från byggsektorn och genom riktlinjerna ta kontroll över utsläpp som byggnation på kommunal mark genererar.

Fakta: Uppsala kommuns nya klimatkrav
Kraven går ut på att reglera utsläpp av växthusgaser (CO2e/kvm BTA) under byggskedet (A1-A5) med utgångspunkt i år för byggstart och därefter en nedtrappande kurva. Gränsvärden finns för olika byggnadstyper. Systemgränsen är utökad jämfört med lagen om klimatdeklarationen 2022, och följer Uppsala klimatprotokolls beräkningsanvisningar.

Läs mer