Haga Norra lyfter återbrukat tegel i ny stadsdel

Bakom Haga Norra finns en tydlig idé om att en ny stadsdel inte ska upplevas som nyproducerad i konventionell mening. Fabege beskriver området som en kvartersstad med klassiska kvaliteter, platsmurat tegel och uppbrutna fasader som ska ge intryck av att ha vuxit fram över tid. I bolagets beskrivning betonas också variationen mellan husen, blandningen av bostäder, kontor och verksamheter i bottenvåningar samt torget som mötesplats i området.

Arkitektkontoret BAU har, enligt Fabege, arbetat med varierade fasader, rik materialitet och referenser till äldre byggtraditioner. I den bild som ges av projektet används teglet inte bara som fasadmaterial utan också som ett sätt att skapa tyngd, taktilitet och en läsbar koppling till äldre stadsmiljöer. I kontorsdelen blir det återbrukade teglet därmed både ett klimatargument och ett gestaltningsgrepp.

Möjligheterna med återbrukat tegel handlar i första hand om att undvika utsläpp från nytillverkning. Boverket skriver att återbruk av byggprodukter kan bevara den inneboende energin och de naturresurser som redan har använts vid tillverkningen, och att byggherren därmed kan undvika utsläpp som annars uppstår när nya produkter produceras. Myndigheten pekar samtidigt på att resultatet måste bedömas i varje enskilt fall, eftersom demontering, transport, lagerhållning och rekonditionering också ger upphov till utsläpp.

I en IVL-rapport från 2025, som jämför nytt och återbrukat tegel i en tegelvägg, beskrivs klimatpåverkan som tydligt lägre för återbrukat tegel än för nytt tegel, samtidigt som kostnadsskillnaden bedöms som relativt liten. Rapporten anger också att murbruket står för den största delen av klimatpåverkan i väggen när återbrukat tegel används. I samma rapport redovisas klimatutsläpp per investerad krona till 0,01 kilo koldioxidekvivalenter per krona för återbrukat tegel och 0,06 kilo för nytt tegel, vilket enligt IVL innebär sex gånger högre klimatutsläpp per investerad krona för den nya tegelväggen.

IVL lyfter även fram praktiska förutsättningar kring materialet. I rapporten beskrivs att återbrukat tegel omfattar flera led, bland annat demontering, transport, rensning, sortering och lagerhållning. Samtidigt konstateras att återbrukat tegel kan uppfylla samma krav som nytt tegel, och att det på marknaden finns CE-märkt återbrukat tegel med samma tioåriga frostskyddsgaranti som nyproducerat tegel.

Boverket är samtidigt försiktigt i sina generella slutsatser. Myndigheten skriver att antalet studier och projekt som har utvärderat återbrukets klimatbesparingspotential fortfarande är ganska få och att resultaten varierar beroende på metod. Men Boverket hänvisar också till ansatser som indikerar att det i de flesta fall är klimatmässigt lönsamt att återbruka, även när återbruksprocesserna räknas in. Myndigheten understryker ändå att återbruk i teorin i vissa fall kan ge högre klimatpåverkan än andra alternativ.

Liknande slutsatser finns i andra svenska kunskapsunderlag. IVL har tidigare beskrivit återbruk som nästan alltid positivt ur klimatperspektiv, med undantag för vissa fall där nya utsläpp uppstår i hantering och logistik. RISE uppger samtidigt att återbrukat fasadtegel kan ge omkring 95 procents lägre klimatutsläpp än nytillverkat tegel. Bilden som växer fram är därför att återbrukat tegel i regel ger en klimatfördel, men att utfallet påverkas av hur materialet tas ned, kvalitetssäkras, transporteras och muras upp på nytt.

För Haga Norra innebär det att återbruket fyller två funktioner samtidigt. Dels används det för att minska klimatpåverkan från fasaden, dels för att ge en ny stadsdel ett äldre och mer förankrat uttryck. Det är den kombinationen som gör projektet intressant i en bredare svensk diskussion om cirkulärt byggande och arkitekturens roll i ny stadsutveckling.