Gråberget – tillbaka till 50-talet
Familjebostäder identifierade tidigt ett behov av att förbättra fastigheternas klimatskal för att minska energiförluster. De tidigare renoveringarna från 1980-talet hade inte resulterat i tillräckligt täta byggnader.
– Vi har tilläggsisolerat fasaderna för att göra husen mer energieffektiva, bytt till moderna fönster och ersatt all gammal belysning med energieffektiv LED, säger Ellen Johnsson, projektledare på Familjebostäder.
Gråberget – tillbaka till 50-talet
Arbetet har inte bara lett till en minskad energiförbrukning utan också givit insikter om vikten av att noga analysera byggnaders otätheter och hur tilläggsisolering påverkar fönster och fasader.
– Vi har lärt oss vikten av att undersöka detaljer som anslutningar mellan fönster och fasad. Små förändringar kan ge stora vinster i energieffektivitet.
Ett av projektets mest unika inslag har varit återbruket av tegelpannor till taken, vilket sällan genomförs i denna skala.
– Att använda så mycket återbrukat tegel är, vad vi vet, helt unikt. Det är fantastiskt att det gick att genomföra, och vi har lärt oss mycket längs vägen, säger Ellen Johnsson.
Tegelpannorna har dels hämtats från ett annat projekt inom koncernen, dels köpts in från en extern leverantör av återbrukat byggmaterial.
– Det har varit en lärorik process att identifiera vilka material som kan återanvändas och att hantera logistik och kvalitetskontroller. Vi har sett att det går att spara både pengar och klimat genom återbruk, säger Johnsson.
Ellen Johnsson, projektledare
Utöver teglet har Familjebostäder även tagit ner och lämnat vidare 100 kvadratmeter fasadskivor och originalfönster för återbruk. Totalt har insatserna minskat klimatavtrycket genom att spara över 98 ton byggavfall och cirka 32 000 kilo koldioxidekvivalenter.
Renoveringen av Gråberget har gett värdefulla erfarenheter för framtida projekt. En viktig insikt är att återbruk blir mer ekonomiskt försvarbart i större skala.
– Det är först när vi når en viss volym som det blir ekonomiskt lönsamt. Men för att komma dit måste vi våga testa och driva frågan från flera håll, säger Ellen Johnsson.
Det blev en kostnad för demontering av originalfönstren som skänktes bort, samtidigt som det blev en besparing att kunna återbruka takpannor.
– På totalen gick vi ändå plus när vi räknar ihop det, säger Ellen Johnsson.
Det är först när vi når en viss volym som det blir ekonomiskt lönsamt.
Hon betonar vikten av dialog i projekteringsfasen, särskilt eftersom återbruk fortfarande är en relativt ny arbetsmetod inom byggsektorn.
– Det är viktigt att alla aktörer i ett projekt har en förståelse för målen och att vi jobbar tätt tillsammans. Vi stötte på utmaningar som vi inte kunde förutse, men genom att samarbeta och kommunicera med varandra hittade vi lösningar, säger hon.
Familjebostäder jobbar med hållbarhet och återbruk i alla sina projekt. Från och med 2025 är målet att minska CO2-utsläppen med 50 procent i alla byggprojekten.
– Återbruk kan göra stor skillnad. På Gråberget har vi både kunnat återställa husens arkitektoniska värde samtidigt som vi minskat deras klimatavtryck. Det är en balans vi vill ta med oss till framtida projekt.
Gorillan på Gråberget
Renoveringen har även gett området en ny konstnärlig profil. Bredvid husen står en två meter hög och 2,5 ton tung gjutjärnsgorilla. Konstverket Navigator, skapat av Fredrik Stridh, är en symbol för eftertanke och reflektion.
Nio av de största aktörerna inom samhällsbyggnadssektorn, däribland Sveriges Allmännytta, Byggföretagen och Fastighetsägarna, har enats om en gemensam struktur för digital informationsdelning. Med i samarbetet är även Svensk Betong. Genom att införa standardiserade datalexikon och datamallar hoppas man öka effektiviteten och förbättra samarbetet i byggprocessen.
Behaviour Design Group revolutionerar säkerhetsarbetet på svenska arbetsplatser. Genom att identifiera och förstärka positiva beteenden bidrar de till en mer hållbar säkerhetskultur inom bygg- och industrisektorn.
Den organiserade brottsligheten skapar allt större problem för svenska företag, och byggbranschen är en av de mest utsatta sektorerna. Enligt rapporten Brott mot företag 2025 kostade brottslighet näringslivet 118 miljarder kronor under 2024 – en ökning med 15 miljarder på två år.