
Göteborg kraftsamlar för ökad elektrifiering av bygg- och anläggningsprojekt.
Göteborgs Stad växlar upp elektrifieringen av bygg- och anläggningsprojekt. Sju av stadens största beställare inför nu gemensamma krav på eldrift i upphandlingar, med målet att minst 70 procent av alla fordon och arbetsmaskiner ska vara eldrivna till 2030.
De nya kraven omfattar både maskiner och transporter till och från byggarbetsplatser. Redan i år, och senast i höst, ska minst 20 procent av fordon och arbetsmaskiner i nytecknade entreprenader drivas med el. Därefter höjs kraven stegvis varje år under kontraktstiden.
Bakom satsningen står bland andra Exploateringsförvaltningen, Stadsfastighetsförvaltningen, Stadsmiljöförvaltningen, Framtiden-koncernen, Göteborg Energi, Kretslopp och vatten samt Idrotts- och föreningsförvaltningen. Tillsammans står de för en majoritet av stadens entreprenader.
– Med den här kraftsamlingen skapar vi tydliga långsiktiga spelregler och bättre förutsättningar för investeringar i eldrivna lösningar. Vi stärker elektrifieringstakten, och samtidigt regionens kraft att attrahera och konkurrera, säger Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.

Patrik Andersson, vd för Business Region Göteborg.
Enligt staden är syftet att både minska klimatpåverkan och skapa bättre planeringsförutsättningar för entreprenörer.
– Genom att vi nu samordnar och gradvis ökar kraven på eldrift, i tydliga trappsteg, skickar vi en tydlig signal till marknaden och förenklar planeringen för entreprenörerna i projekten. Detta kommer att minska klimatpåverkan i våra byggnationer och bidra till att hela bygg- och anläggningssektorn elektrifieras snabbare, säger Kristina Lindfors, exploateringsdirektör vid Exploateringsförvaltningen i Göteborgs Stad.
Elektrifieringskraven är en del av stadens elektrifieringsplan och kopplas till målen i Göteborgs miljö- och klimatprogram samt till initiativ inom Fossilfritt Sverige.

Kristina Lindfors, exploateringsdirektör vid Exploateringsförvaltningen i Göteborgs Stad.
Göteborg har under flera år arbetat med klimatneutralt byggande. Ett tidigt exempel är innovationsprogrammet Hoppet, där fokus initialt låg på materialval. I dag omfattar arbetet hela värdekedjan.
– Vi gör resan från innovation, i nära samarbete med byggbranschen, till att minskad klimatpåverkan är det nya normala i våra större projekt, säger Martin Blixt, direktör för Stadsfastighetsförvaltningen i Göteborgs Stad.
I maj bjuder staden in näringsliv och andra aktörer till dialog. Ambitionen är att fler beställare ska införa liknande krav för att skapa en bredare marknad för eldrivna lösningar.
– Nu skapar vi bättre förutsättningar för marknaden att planera investeringar i laddlösningar och eldrivna fordon och maskiner. Ju fler beställare som ställer sig bakom och gör likadant desto snabbare skapar vi volym i efterfrågan, för att tillsammans med leverantörerna komma över en initial kostnadspuckel. Vi har en rejäl chans att bidra till en konkurrenskraftig marknad, och bra positionering för många engagerade, säger Anne Piegsa, processledare för Göteborgs Stads elektrifieringsplan.
Elektrifieringskraven gäller både arbetsmaskiner på byggarbetsplatser och transporter till och från dem:
Enligt Naturvårdsverket står arbetsmaskiner för cirka sju procent av Sveriges växthusgasutsläpp. Tunga lastbilar står för en lika stor andel.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.