Mattias Goldmann, vd 2030-sekretariatet tycker att vi tydligare ska berätta för politiken vad vi vill.
Vi lyfter ofta fram nya innovationer som kan snabba på den hållbara omställningen. Hur ser du på innovationernas roll i det skifte vi nu står inför?
– Jag tänker att innovationer är vår chans att komma vidare som samhälle. Det är det som har byggt Sverige starkt och det är det som gör att vi vågar anta spännande utmaningar inom klimat och andra delar av hållbarhet.
– Samtidigt måste vi skilja på uppfinning och innovation. Det kanske inte längre är de helt nya uppfinningarna vi behöver, utan mer att vi skalar upp, går till kommersiell verklighet och faktiskt använder det vi redan har.
– Jag brukar tala om bilen, bränslet och beteendet. Vi på 2030-sekretariatet arbetar med transportsektorns omställning, det enda sektorsmål Sverige har i sin klimatpolitik.
– Indelningen är viktig därför att den påminner oss om att det inte bara handlar om nya transportslag. Det handlar också om oss människor, hur vi anammar lösningar som redan finns. En aldrig så bra uppfinning blir aldrig en innovation, och än mindre det nya normala, om inte vi omfamnar den. Då måste det vara lätt, lustfyllt och lönsamt.
Mattias Goldmann, grundare och vd för 2030-sekretariatet
Kan vi lita på att ökad medvetenhet om vårt beteende kompenserar för att politiken drar sig tillbaka och inte på samma sätt möjliggör omställningen?
– Nej, ingen kommer undan politiken. Jag blir glad när människor berättar att de bytt bil, tagit tåget eller ätit mindre kött. Men det räcker inte. Om valet står mellan att göra något hållbart och att köpa fotbollsskor till dottern eller gå på restaurang med familjen, då kan vi inte begära att människor alltid ska välja det hållbara.
– Politiken måste hjälpa till, och vi har lagen på vår sida. Svensk lag och EU-fördragen säger ”förorenaren betalar”. Men i vardagen upplever vi ofta det motsatta: att den som vill vara först ut i omställningen får ta större risk, anstränga sig mer och till och med betala extra.
Jag blir glad när människor berättar att de bytt bil, tagit tåget eller ätit mindre kött. Men det räcker inte.
Bygg- och fastighetsbranschen står för 20 procent av utsläppen. Men här finns också många aktörer som vill förändra och gå snabbare fram än vad regleringen kräver. Vilken betydelse har de som går först?
– De har en jättestor betydelse. Den som går först blir stigfinnaren, det är där nya vägar hittas. Visst innebär det i början större uppoffringar i tid, bekvämlighet och kostnad. Titta på de första elbilarna: de var dyra, hade dålig räckvidd och det fanns få laddställen. Nu är de det nya normala, tack vare de som gick före.
– Samma sak gäller bygg- och fastighetssektorn. Men vi kan inte ha ett system där ”first mover” möts av en nackdel. Det är orimligt att de som sitter still och väntar ska casha in medan de som driver utvecklingen bär kostnaderna.
Regeringens senaste budget visar att Sverige inte kommer att klara klimatmålen 2030. Vad är din kommentar till det?
– Vi har räknat på detta och vet att det inte är svårt att klara målen. Sedan 2010 har vi under olika regeringar varit nära. Det blir dessutom allt lättare i takt med att solceller blir billigare, elbilar bättre och nya lösningar kommer fram.
– Problemet är att regeringens förslag nu inte räcker hela vägen. Men vi vill undvika att bilden sätter sig av att målen är omöjliga att nå. Tvärtom – det är lätt, lustfyllt och lönsamt att ställa om. Och EU:s hot om höga böter om vi missar kraven är ytterligare en drivkraft. De flesta av oss tycker det vore vansinne att skicka miljarder till Bryssel i stället för att investera dem i svensk omställning.
Vilken är den enskilt viktigaste faktorn för att vi ändå ska klara klimatmålen?
– Att vi berättar för politiken att det är det här vi vill. Oavsett om man är storföretag, småföretag eller bostadsrättsförening så ser vi att omställningen ger oss relevans, exportmöjligheter och lägre risker när vi slipper beroende av Putins fossila bränslen och dessutom pengar kvar i landet.
– Vi ska inte skylla på politikerna – vi väljer politikerna. Där får jag vara självkritisk: vi väljare har inte varit tillräckligt tydliga med att vi vill mer än bara ha billig bensin. Vi vill vara del av något större.
De flesta av oss tycker det vore vansinne att skicka miljarder till Bryssel i stället för att investera dem i svensk omställning.
Fakta: Mattias Goldmann & 2030-sekretariatet
Mattias Goldmann är grundare och vd för 2030-sekretariatet. Han har en bakgrund som bland annat hållbarhetschef på Sweco, vd för tankesmedjan Fores och politiker i Miljöpartiet. Han är ofta anlitad som expert, föreläsare och debattör i klimat- och hållbarhetsfrågor.
2030-sekretariatet arbetar för att Sverige ska nå målet om minst 70 procents minskning av transportsektorns klimatutsläpp till år 2030 jämfört med 2010. Sekretariatet samlar aktörer från hela samhällsbygget – näringsliv, forskning, organisationer och politik – för att driva på utvecklingen.
Återbruk av byggmaterial lyfts ofta som en nyckel för att vi ska klara klimatmålen, men vägen till storskalig försäljning är kantad av utmaningar. Nu undrar vi: Hur tar vi oss över hindren?
Åsa "Betongbruden" Karlström har bytt arbetsgivare. Hon saknar sin gamla bil som hon har så många minnen med. Men nu är det framåt som gäller, lite semester till och många lass betong.
Byggbranschen ser en nedgång i arbetsplatsolyckor, visar färsk statistik från Arbetsmiljöverket. Samtidigt ökar arbetssjukdomarna. Branschen uppmanas att hålla i säkerhetsarbetet.