Framtidsbyggaren: ”Vi kan inte bygga bort vattnet – bara skadorna”

I det tredje avsnittet av intervjustafetten Framtidsbyggaren har vi landat hos en klimatstrateg.

När de riktigt kraftiga regnen drar in finns få marginaler kvar i en tät stad. Brunnar fylls, marken blir mättad och vatten söker sig dit det absolut inte får hamna: tunnlar, elnät, översvämmar arbetsplatser, skolor, vårdinrättningar och bostäder.

I Stockholm arbetar Jonas Althage, strateg på trafikkontorets stab, med att förstå och minska dessa risker.

– Jag jobbar med översvämningsrisker och hur man ska hantera dem, både att bygga bort där det går och att utveckla beredskapskapacitet. Det handlar om allt från stadsplanering, konstruktionsteknik och hur man bygger tekniska system säkert, från asfalt och betong till grönstrukturer och skydd av elektronik och komponenter, säger han.

Svenska kommuner har inte en uttrycklig skyldighet i lag att åtgärda de flesta översvämningsrisker, men de har ett tydligt intresse att arbeta systematiskt med risker, inklusive översvämningar och extremväder.

– Kommunerna har egentligen väldigt få skyldigheter när det gäller de här översvämningsriskerna. Men vi har såklart ett jättestort intresse av att det inte uppstår en massa skador, säger Jonas Althage.

Stockholm är omgivet av vatten. Det är tätbebyggt och med en stor andel infrastruktur under jord. Extremväder påverkar boende, samhällsservice och infrastruktur. Därför prioriterar staden att agera långt innan olyckan är framme.

– Det här drabbar ju alla på något sätt när det väl sker. Konsekvenserna kan bli enorma om något samhällskritiskt skadas.

Under många år handlade översvämningsarbete om att försöka leda bort vattnet. Den tiden är förbi.

– Historiskt har man för skyfall nog fokuserat mer på att man vill få bort vattnet, men det är ofta extremt dyrt. Idag handlar det mer om att skydda det du inte vill ska skadas.

Därför gör staden omfattande översvämningskarteringar och riskanalyser, ofta tillsammans med andra aktörer. Banker och försäkringsbolag kan till exempel bidra med sina tankar om vilken information de behöver för att kunna bedriva sin verksamhet.

Ett nytt analysverktyg visar till exempel vilka byggnader i Stockholm som löper störst risk om olyckan är framme – inte bara var vatten ansamlas.

– Det visar inte bara var det är blått, utan vilka byggnader som statistiskt ligger sämst till, utifrån noga utvalda kriterier. (jag tog bort sista stycket här)

De flesta större fastighetsägare beställer egna klimat- och sårbarhetsanalyser, men resultaten varierar kraftigt, säger Jonas Althage.

– Ofta går man till en konsult och vet inte riktigt vad man ska upphandla. Har man ett nationellt bestånd får man ofta erbjudande om väldigt olika analysmetoder och material som inte är så lätt att arbeta med.

Stockholms stad utvecklar därför digitala verktyg vars resultat kan användas av både villaägare, stora fastighetsbolag och aktörer som Trafikverket och Svenska kraftnät, och även anpassas efter olika sektorers behov.

Målet är att allt fler ska kunna utgå från samma grund.

– Det blir ett sätt att få ut en stor mängd information till en stor mängd aktörer. Alla får exakt samma underlag och en hög lägstanivå. Då går det också att benchmarka mellan bestånd och aktörer.

Och kostnaden för att ta fram analysen?

– Det här är ingen kostnad alls för dem som vi vänder oss till. Vi ser det som en service som kommunen tillhandahåller. Vill man reducera skador tror jag det här är en av de mest kostnadseffektiva sakerna vi kan göra.

Hur ser det då ut framöver? Hur mycket extremväder kan vi vänta oss? Prognoserna oroar.

– MSB rekommenderar att man planerar för runt 40 procent ökad nederbördsintensitet i framtiden. Det farliga är att 40 procent ökad regnvolym oftast leder till betydligt större ökning i översvämningsvolym, inte sällan 100 eller 150 procent, säger Jonas Althage.

Förklaringen är att mark och ledningsnät redan är fulla när extremregnen kommer.
– Då blir all tillkommande ökning i regnvolym ren översvämning.

Jonas arbetar både på mycket lång sikt och med de akuta behoven.
– Jag brukar säga att jag har ett 50-årsperspektiv. Det här är inget man bara löser på en gång utan det handlar om mycket om planering av stadsomvandling, infrastruktur, och exploatering. 

Samtidigt kartläggs de mest kritiska riskerna här och nu, tillsammans med stora aktörer som Trafikverket, elnätsbolag och kollektivtrafiken.
– Vi tar fram specialanpassade riskanalyser i samverkan så att kritiska samhällssektorer och -aktörer ska kunna värdera var de största riskerna finns.

Ett av de svåraste områdena i huvudstaden är tunnelinfrastrukturen.
– Stockholm har mycket tunnelinfrastruktur som ligger där vattnet naturligt samlas. Du kan ofta inte bara få bort vattnet från de här tunnlarna – för då översvämmar man allt bredvid istället.

Översvämningarna kommer inte att försvinna – tvärt om. Men nybyggda objekt är mer motståndskraftiga säger Jonas Althage.

– Det som byggs framåt har högre motståndskraft, framför allt kritisk infrastruktur. Men vi måste vänja oss vid att det blir fler skador från skyfall framöver. Vi kan inte bygga bort att skyfall skapar översvämning – utan vi måste fokusera på att minimera effekterna.

Vem vill du skicka vidare till i nästa avsnitt?

– Jag skulle vilja rekommendera att prata med Fredrik Hellman på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, som nästa person. Fredrik arbetar bl.a. med forskning och utveckling och mycket applicerbar sådan.

Fakta: Översvämningsrisker i Sverige

Källor: MSB:s nationella översvämningskartering (2023), SMHI.

Sverige har 26 områden som klassas som betydande översvämningsrisker. De berör både kuststäder, sjö- och älvstränder samt tätorter med stor skyfallsrisk.

Så förändras riskerna

• MSB rekommenderar att kommuner planerar för upp till 40% högre nederbördsintensitet på grund av klimatförändringar.
• Extremregn kan ge 100–150% större översvämningsvolymer, eftersom mark och ledningsnät inte hinner ta emot vattnet.
• Skyfall och snabb urbanisering gör stadskärnor särskilt utsatta.