Framtidsbyggaren: Landet lysrör i nytt ljus

Här fortsätter vår artikelserie “Framtidsbyggaren” där inspirerande företrädare för bygg- och fastighetsbranschen berättar om hur de arbetar på nya och innovativa sätt.

Sverige har kallats ”landet lysrör” och det med goda skäl. Vi har under decennier fyllt våra skolor, sjukhus och fabriker med lysrörsarmaturer. Men nu är det slutproducerat, EU har förbjudit nyproduktion på grund av den höga halten kvicksilver. Vad gör vi med alla dessa armaturer, och hur kan vi tänka mer långsiktigt och hållbart?

Ljusdesignern Hampus Simmons som driver Simmons Ljusstudio i Göteborg, men med uppdrag över hela Sverige, har brottats med frågan på uppdrag av både stora och små kunder. Som ljusdesigner planerar han belysning så att den fyller sitt syfte, både funktionellt och estetiskt, helst med så liten energianvändning och miljöpåverkan som möjligt.
Det handlar om att skapa rätt ljus, på rätt plats, vid rätt tid.

Vad menar du med att Sverige är ”landet lysrör”?
– Vi har extremt mycket lysrör i offentliga miljöer. Alla sjukhus, skolor och offentliga byggnader är fulla av dem. Bara Volvo Cars i Torslanda har 75 000 lysrörsarmaturer. Det är ganska hisnande siffror.

Han berättar att det historiskt finns flera skäl till att Sverige tog lysrören till sitt hjärta.
– Jag tror att det handlar om att vi både producerade lysrör här och att vi levde i ett klimat och arbetsliv som passade tekniken. Vi har långa, mörka vintrar och är väldigt beroende av vår belysning. Lysrören gav ett bra och jämnt ljus och vi var snabba på att omfamna tekniken.

Nu är de förbjudna att tillverka. Varför?
– Framför allt för att de innehåller kvicksilver, säger Hampus. De måste lämnas in och tas om hand enligt ekodesigndirektivet. Det här betyder att många fastighetsägare står inför svåra beslut: Ska man bygga om armaturerna, byta ut dem helt, eller bara stoppa i LED-lysrör och hoppas att det fungerar?

Det låter som att du inte är helt för den lösningen?
– Jag tycker det är ett slarvigt sätt att hantera det på. Som ljusdesigner tänker man alltid på helheten: rätt ljus, på rätt plats, vid rätt tid. Att slentrianmässigt byta till LED och tro att man gjort något smart är inte alltid rätt. Lysrör var faktiskt rätt bra ur energieffektivitetssynpunkt, det var kvicksilvret som var problemet. Och LED innehåller i sin tur ädelmetaller och andra material som vi också behöver hantera ansvarsfullt.

Hampus pekar på en annan aspekt: Den största klimatpåverkan från belysning uppstår när lampan är i drift.
– 80–85 procent av påverkan kommer från användningen, medan produktion och återvinning står för 10–15 procent. Det betyder att belysningsstyrning är helt avgörande om vi ska minska klimatavtrycket. Men styrningen måste vara smart och användarvänlig – annars riskerar man att skapa irritation och sämre arbetsmiljö.

Du har arbetat med belysningsfrågor för Volvo Cars. Vad gjorde ni där?
– Det var ett stort och komplext uppdrag. Vi satt i en referensgrupp och gick igenom hela ljusmiljön i Torslandafabriken. Vi testade olika fabrikat, gjorde provmontage och utvärderade både energiprestanda, livslängd och hur ljuset upplevdes på plats. Målet var att hitta lösningar som inte bara ersatte lysrören utan faktiskt förbättrade arbetsmiljön.

Hur ska man tänka när man står inför ett byte?
– Först: Är armaturen av bra kvalitet? Om ja: bygg om den på plats till en riktig LED-armatur. Det är nästan alltid bättre än att köpa nytt. Och om du måste köpa nytt, välj en armatur som går att laga och som du kan känna dig trygg med i 20 år.

Ljus är också en arbetsmiljöfråga. Hur då?
– Ljus är otroligt individuellt. På kontor vill vissa ha stark belysning, andra föredrar dämpat och punktbelysning. Och det är nästan alltid de som vill ha mest ljus som ”vinner” diskussionen. De är lite märkligt faktiskt – om vi pratar om ljudnivåer på ett kontor så är det alltid de som vill ha minst ljud som brukar få mest gehör. Precis som med ljudnivåer borde vi kunna anpassa ljuset efter individuella behov.

Han beskriver ett projekt för Mölnlycke Healthcare.
– Där jobbade vi med tydliga zoner: mer fokuserad belysning i tysta arbetszoner, dämpad belysning i andra delar. Och alltid möjlighet att justera ljuset. Det skapar både trivsel och effektivitet

Påverkar ljuset vår hälsa?
– Ja, det påverkar melatonin och dygnsrytm. Men dagsljus är ofta oslagbart. En studie vid Lunds universitet visade att elever som varit ute en timme fick större positiv effekt på stresshormoner än de som satt inne, oavsett vilken belysning man använde. Bara en timme utomhus gjorde stor skillnad.

Om du ser framåt – vad vill du skicka med till bygg- och fastighetsbranschen när det gäller frågan om ljus?
– Sluta skriva in standardlösningar utan att tänka efter. I Sverige hänvisar vi ofta till standarden ”Ljus & rum”. Det är en fantastisk planeringsguide, men den ska läsas i sin helhet, inte bara som en tabell med luxnivåer. Gör man det får man mer flexibla och individanpassade lösningar.

Den här artikelserien bygger på att den som intervjuas får skicka vidare till någon som har inspirerat, att bli intervjuad nästa gång.

Vem väljer du? 

– Då skickar jag vidare till Mattias Svensson, grundare av Fastighetskultur. Han har spännande tankar om hur fastigheter kan användas på ett optimalt sätt.

Hampus tre bästa tips för hållbar belysning

1. Bygg om i stället för att köpa nytt – om armaturen är av bra kvalitet.
2. Satsa på smart belysningsstyrning – men gör den enkel att använda.
3. Tänk helhet – rätt ljus på rätt plats vid rätt tid ger både bättre arbetsmiljö och lägre klimatpåverkan.

Fakta: Simmons Ljusstudio
Grundare: Hampus Simmons
Kontor: I Göteborg.
Inriktning: Ljusdesign för kontor, offentliga miljöer och industriprojekt.