Framtidsbyggaren: ”Jag är lite allergisk mot ordet robusthet”

På Fastighets- och gatukontoret i Malmö stad är Pajtim Sulejmani verksamhetsansvarig för stadens beläggningsprogram. Varje år underhålls omkring 80–90 gator. Ofta byts slitlager, men i ungefär hälften av projekten samordnas underhållet med andra åtgärder.

– I princip i hälften av gatorna som vi planerar att underhålla så passar vi också på att göra andra saker.

Det kan handla om nya träd, kantsten, farthinder eller ombyggda gång- och cykelbanor. För Pajtim Sulejmani är samordningen avgörande – inte minst för förtroendet hos Malmöborna.

– Människor kan acceptera att man stänger av en gata en gång. Men man blir väldigt irriterad om det ska göras nya grejer igen en kort tid efter.

Urvalet av gator bygger på okulära tillståndsbedömningar som görs av upphandlade konsulter. Men tekniken är bara en del av beslutsunderlaget. Medborgarsynpunkter och politiska mål vägs också in.

– Man blandar lite politik och sen lite teknik, och försöker synka de två.

I Malmö gäller till exempel att en tredjedel av underhållet ska göras i socioekonomiskt utsatta områden, medan en fjärdedel riktas mot cykelbanor.

En mer tekniskt krävande fråga gäller BK4, klassningen som möjliggör tyngre fordon upp till 74 ton. När Trafikverket höjt bärigheten på stora delar av sitt vägnät har kommunerna ställts inför svåra avvägningar. Vilka gator i staden ska anpassas efter samma krav?

Malmö stad har valt att genomföra bärighetsmätningar samt georadarmätningar för att få bättre koll på behoven.

– Det är som att göra röntgen på sina gator, förklarar Pajtim.

Resultaten visar omfattande förstärkningsbehov, särskilt i hamnområdena, där kostnaderna kan uppgå till hundratals miljoner kronor.

Att underhållet kan bli omfattande beror ofta på att gator vuxit fram efter hand. Material och uppbyggnad är ofta okända, vilket gör varje ingrepp både osäkert och kostsamt. Under ytan kan det också dyka upp överraskningar.

– Cirka 70 procent av våra gator har vuxit fram med tiden och då har man inte koll på vilka material man har byggt med, det kan finnas rester av spårvagn och annat som ligger kvar – när vi gör utgrävningar så hittar vi ofta djurskelett, ibland gravar. Det måste anmälas till Länsstyrelsen och det kan fördröja en åtgärd.

När gatorna ska anpassas efter Trafikverkets krav som är framtaget för att reglera tunga fordon på väg glider samtalet in på robusthet. Det här ett knepigt begrepp, säger Sulejmani.

– Jag är lite allergisk mot ordet robusthet.

Robustheten riskerar att skapa en viss fyrkantighet. Enligt Pajtim Sulejmani använder kommuner ofta samma funktionskrav som Trafikverket, trots att det är helt andra trafikmiljöer och med helt andra behov.

– Vi går runt med exakt samma krav, fast vi inte behöver dem i stadstrafik.

En stadsgata förändras ofta, förklarar han – gällande funktion, hastigheter och krav. Amiralsgatan i Malmö som byggdes om för bara tio år sedan, är ett exempel på en gata som Pajtim Sulejmani menar inte skulle byggts likadant i dag. Klimatanpassning och behov av grönska har kommit med nya krav.

– Robusthet riskerar att cementera lösningar som vi behöver kunna förändra, säger han.

I stället förespråkar Pajtim Sulejmani flexibilitet och kontrollerade tester. Också för att kunna jobba mer med innovation. Malmö stad har bland annat lagt asfalt med biobaserat bindemedel där tallolja ersätter en del av bitumen. Först om två till tre år vet man hur utfallet blir.

– Vi följer detta mycket noga, säger han.

Ett annat försök var att lägga asfalt med enbart elektrifierade maskiner. Här gjorde man viktiga erfarenheter kring behovet av laddinfrastruktur. Om inte den finns på plats så blir det svårt att uppnå hållbarhetsmålen om maskinerna måste transporteras iväg för att laddas.

Utöver sitt arbete i Malmö undervisar Pajtim Sulejmani i vägbyggnadsteknik samt drift och underhåll på Lunds tekniska högskola. Kopplingen mellan praktik och akademi ser han som avgörande för framtidens gatuarbete.

Den kanske viktigaste slutsatsen handlar ändå om arbetssätt. Att vara flexibel, våga testa nya arbetssätt och om att samarbeta över olika ansvarsområden. Pajtim Sulejmani vill se tidigare och tätare samarbete mellan beställare, konsulter och entreprenörer – även när alla svar ännu inte finns.

– Ibland behöver man hålla hand tillsammans i tidigare skeden.

En förebild på det området är enligt Pajtim Sulejmani Helena Tellberg på Kungälvs kommun.

Varför vill du skicka vidare den här stafettintervjun till henne?
– Hon präglade tidigt min syn på samarbete och nätverkande. Hon var min mentor och har konsekvent betonat vikten av att arbeta i breda nätverk – inte bara personligt, utan på organisatorisk nivå.

Enligt Pajtim Sulejmani behöver många av dagens utmaningar i samhällsbyggandet lösas gemensamt av beställare, entreprenörer och konsulter.