Kommer redan marginaliserade grupper, kultur och civilsamhälle ha råd att stanna när vi bygger framtidens hållbara städer, funderar Lundaforskare.
Seminariet ”Mänskliga rättigheter i framtidens städer” var en av programpunkterna på Human Rights Festival i Lund, den 7 december. I den fullsatta salen mötte ett gäng forskare från Lunds universitet diskussionspigga deltagare som vill veta hur en stad kan jobba med inte bara ekonomisk och miljömässig hållbarhet, utan också med social hållbarhet.
Alva Zalar, forskare vid Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, säger att ekonomisk hållbarhet och miljömässig hållbarhet har dominerat i nybyggnation och förtätning av befintliga delar. Sociala frågor får nu alltmer uppmärksamhet genom till exempel fokus på god levnadskultur, tillgång till parker och offentliga rum, där människor olika en själv kan mötas.
På Human Rights Festival i Lund anordnades ett panelsamtal om hur mänskliga rättigheter ska få utrymme i framtidens städer.
– Vad man inte har lyckats fånga in är att det blir ofta dyrt. Det blir svårt för många att ha råd att flytta in, och svårt ha råd att bo kvar. Konst, kultur och föreningsliv får svårt att få fäste och ha råd att stanna. Det gör att det blir en ensidig befolkningsgrupp, säger Alva Zalar.
Städer borde också byggas för att värna om mänskliga rättigheter, säger Lena Halldenius, Professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet.
– Det finns ofta en uppfattning om att social hållbarhet och mänskliga rättigheter är samma sak. Varför finns det inget mål som handlar om demokrati? Vi är medborgare som har politiska fri- och rättigheter, som att ha en bostad.
Nyckeln stavas samarbete mellan näringsliv och föreningsliv. Emelie Lantz, doktorand i mänskliga rättigheter och knuten till forskarskolan Agenda 2030, vill se fler partnerskap mellan staden och civilsamhället.
– Civilsamhället representerar befolkningen och hjälper oss att föra fram våra rättighetsanspråk, t ex att de som är extra utsatta, långtidsarbetslösa, hemlösa, papperslösa har möjlighet att vara representerade. Här har staden skyldighet att möjliggöra så att människor kan vara delaktiga på ett relevant sätt.
I samtalet medverkade Lundaforskarna Lena Halldenius, Professor i mänskliga rättigheter, Emelie Lantz, doktorand i mänskliga rättigheter. Alva Zalar, Forskare vid Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi. Andreas Tullberg, lektor i Mänskliga rättigheter, var moderator.
Men civilsamhällets roll som opinionsbildare minskar, säger forskarna. Deras uppgift handlar alltmer om att ge service i form av läxhjälp och annan service där kommunens egen service brister.
– Det som behövs är att civilsamhället måste bli inkluderade i samtal om bostadsbyggandet, så att marginaliserade gruppers perspektiv också blir representerade och att det sker tidigt i processen.
Utanförskapet handlar också om digitaliseringen av framtidens städer. Idag finns inte infrastruktur för att kunna betala räkningar över disk. Att åka kollektivt kräver en smartphone. Alla har inte råd med det, eller att ge sina barn en telefon. Ibland finns analoga alternativ, men ofta är de både krångligare och dyrare.
Lena Halldenius säger att hon inte är emot digitalisering i sig, det ger många fördelar, men att vi i strävan efter snabbhet och effektivisering riskerar att förlora något annat: den mänskliga kontakten.
– Är det rimligt att vi ordnar samhällets grundläggande institutioner så att de som har det allra sämst utestängs från offentliga tjänster och den offentliga ekonomin? Biblioteken har blivit en inofficiell digital hjälpfunktion – det är inte hållbart. Hur konsekvenser blir för den som har det sämst borde vara en tvingande princip, det borde komma först, säger Lena Halldenius.
Forskarna efterlyser större involvering och tidigare.
– Hur bör ett socialt hållbart samhälle se ut? Alla vill ha det, och vi måste fråga oss vem staden är skapad för och varför? Vi behöver börja ifrågasätta de grundläggande funktionerna. Involvering kan inte handla om att välja mellan blått och grönt, man måste få vara med från början, säger Emelie Lantz.
Lena Halldenius:
– Vi vet ju om detta med utträngningsmekanismer. Social exkludering är sällan konsekvens av att någon vill någon illa, det är en konsekvens av att man inte har med vissa perspektiv.
2018 beslutade kommunfullmäktige i Lund att arbeta systematiskt med mänskliga rättigheter i Lunds kommun. Beslutet gör Lund till första svenska MR-stad. Human Rights Festival som i år hölls 6-7 december arrangeras av Altitude Meetings och Raoul Wallenberg-institutet sedan 2022.
Nio av de största aktörerna inom samhällsbyggnadssektorn, däribland Sveriges Allmännytta, Byggföretagen och Fastighetsägarna, har enats om en gemensam struktur för digital informationsdelning. Med i samarbetet är även Svensk Betong. Genom att införa standardiserade datalexikon och datamallar hoppas man öka effektiviteten och förbättra samarbetet i byggprocessen.
Behaviour Design Group revolutionerar säkerhetsarbetet på svenska arbetsplatser. Genom att identifiera och förstärka positiva beteenden bidrar de till en mer hållbar säkerhetskultur inom bygg- och industrisektorn.
Den organiserade brottsligheten skapar allt större problem för svenska företag, och byggbranschen är en av de mest utsatta sektorerna. Enligt rapporten Brott mot företag 2025 kostade brottslighet näringslivet 118 miljarder kronor under 2024 – en ökning med 15 miljarder på två år.