MEST LÄSTA I MÅNADEN

FLER ARTIKLAR arrow
För- och nackdelar med återbruk av fönster: IVL:s rapport visar klimatvinster men lyfter hinder inom kvalitet, logistik och regelverk.

Fönster som testfall för cirkulärt byggande

Roger Andersson

Roger Andersson

Roger Andersson har varit chefredaktör för Tidskriften Betong mellan 2004-2021. Han har även varit sportjournalist, informationschef, utbildad till undersköterska och lastat väskor på Arlanda. Drömmer om att göra ett samhällsbyggnadsevent i Globen.

Återbruk i bygg- och fastighetsbranschen har seglat upp som en nyckelfråga i omställningen till ett mer resurseffektivt samhälle. Ett konkret exempel är fönster. Dessa komponenter är tekniskt komplexa, resursintensiva att tillverka och utgör en väsentlig del av byggnaders klimatskal. Men hur ser den faktiska klimatnyttan, kostnaden och praktiska genomförbarheten ut?

Enligt IVL Svenska Miljöinstitutets rapport “Cirkulära materialflöden i glasbranschen” (Rapport B 2450) kan ett återbruk av fönster och glaspartier ge en klimatbesparing på uppemot 120 000 ton CO₂e per år i Sverige. Rapporten pekar på att transporternas klimatpåverkan ofta är marginell i jämförelse med klimatkostnaden för att tillverka nya komponenter.

IVL lyfter även ett exempel: ett träfönster skulle kunna transporteras ända till Kapstaden innan dess klimatbesparing äts upp av transportutsläpp. Detta utmanar en vanlig föreställning i branschen, att återbruk måste ske lokalt för att vara klimatmässigt försvarbart.

Ett återbrukat fönster måste uppfylla tekniska krav för isolering, lufttäthet och fuktsäkerhet.

Trots potentialen finns det betydande hinder. Ett återbrukat fönster måste uppfylla tekniska krav för isolering, lufttäthet och fuktsäkerhet. Om äldre fönster har lägre energiprestanda kan vinsten vid tillverkningen snabbt förloras under driftstiden.

Dessutom förekommer farliga ämnen i vissa äldre fönster: PCB i fogmassor, bly i målarfärg, asbest i karmar. Det kräver inventering och ibland behandling som farligt avfall, vilket medför kostnader och risker.
På regelverkssidan är CE-märkning och spårbarhet två kritiska punkter. Fönster som tas ut ur en byggnad får inte per automatik användas i en ny utan verifiering. Det leder till praktiska och juridiska hinder för storskaligt återbruk.

För att återbruk ska fungera krävs fungerande flöden för demontering, rekonditionering, mellanlagring och försäljning. I dag finns fragmenterade initiativ, men ingen etablerad nationell infrastruktur.
Digitala marknadsplatser för återbrukat byggmaterial finns (som CCBuild), men logistik och standardisering är fortfarande under utveckling. Aktörer i projekt som Återbruk Väst vittnar om behovet av samverkan och pilotprojekt.

En annan invändning handlar om hyresgästers acceptans. Enligt en enkät från Fastighetsägarna är dock två av tre personer i boendekö positiva till återbrukat byggmaterial. Det pekar på att upplevt värde och kvalitetskänsla kan härledas till god design och kommunikation, snarare än nyhetsgraden i materialet.

Checkpunkter för fastighetsbolag som vill arbeta med återbruk av fönster:

1. Gör en klimat- och kostnadsanalys – Jämför nyproduktion och återbruk i specifika projekt.

2. Inventera befintligt material – Kartlägg fönsters kvalitet, ålder och potentiella riskämnen.

3. Säkra juridik och certifiering – Kontrollera krav på CE-märkning, teknisk dokumentation och tillåten användning.

4. Bygg samarbeten – Anslut till regionala återbruksinitiativ, plattformar och logistiknätverk.

5. Testa i liten skala – Pilotprojekt med mätbara mål ger erfarenhet och intern acceptans.

Läs mer