EU-krav på grönytor pressar byggandet – 151 kommuner berörs
Naturrestaureringslagen ska säkerställa att grönytor inte minskar i urbana områden. Röster ur samhällsbyggarbranschen pekar på svårigheter att hitta plats att bygga bostäder och infrastruktur.
EU:s nya naturrestaureringslag, som trädde i kraft den 18 augusti 2024, riskerar att få stor påverkan på svenskt samhällsbyggande. Kärnan i lagen är att stärka biologisk mångfald och återställa natur.
I upp till 151 kommuner kan kraven begränsa möjligheten att utveckla nya bostäder och infrastruktur. 22 kommuner utpekas ha för lite grönytor redan idag. Många av dessa ligger i södra Sverige. Lund, Malmö och Helsingborg är exempel på kommuner som måste säkerställa att grönytorna inte minskar.
I intervjuer med branschföreträdare som publicerats av Tidningen Näringslivet lyfts nu en växande oro kring hur lagstiftningen kommer att slå i praktiken när det gäller samhällsbyggnad.
– Det blir sannolikt mindre mark som är möjlig att planlägga och bygga på, säger Love Edenborg i en intervju med TN.
Naturrestaureringslagen begränsar var det kan byggas med syftet att bevara grönytor i urbana områden.
Till skillnad från svensk planlagstiftning, där olika intressen vägs mot varandra, innehåller EU-förordningen mer absoluta krav. Det ökar risken för att projekt försenas, omprövas eller i vissa fall inte kan genomföras alls.
– Vi har redan stora utmaningar med att hitta lämplig mark för bostäder. Då kan man ju fråga sig: Var ska vi låta staden växa? kommenterar Li Cederwall Frizzo till Tidningen Näringslivet.
Särskilt i växande kommuner förstärks målkonflikten mellan förtätning och ökade krav på grönska.
Samtidigt lyfts också mer positiva perspektiv på lagstiftningen. EU-kommissionen beskriver lagen som ett centralt verktyg för att stärka biologisk mångfald och klimatanpassa samhällen.
Restaurerade ekosystem kan bidra till att minska översvämningsrisker, dämpa värmeböljor och skapa bättre livsmiljöer i städer. Det gör att lagen inte bara handlar om begränsningar utan också om vilken typ av samhällen som byggs på sikt.
Naturrestaureringslagen införs parallellt med nya byggregler, skärpta klimatkrav och ökade hållbarhetskrav.
Fakta: EU:s naturrestaureringslag
- Trädde i kraft: 18 augusti 2024
- Typ: EU-förordning (direkt bindande i medlemsländer)
Mål:
- Restaurera minst 20 % av EU:s land- och havsområden till 2030
- På sikt återställa alla skadade ekosystem
Särskilt för städer (artikel 8):
- Ingen nettoförlust av urbana grönytor fram till 2030
- Därefter ska grönytor och trädkronetäckning öka
Omfattning i Sverige:
- 151 kommuner klassas som urbana
22 kommuner får inte minska sina grönytor:
Boverket har pekat ut 22 kommuner i Sverige som har mindre än 45 procent grönyta och 10 procent trädkrontäckning. De kommunerna måste se till att grönytor och trädkrontäckning inte minskar.
Här är kommunerna som påverkas:
- Helsingborg
- Höganäs
- Landskrona
- Malmö
- Kristianstad
- Kävlinge
- Eslöv
- Lund
- Lomma
- Staffanstorp
- Trelleborg
- Vellinge
- Skurup
- Ystad
- Burlöv
- Svedala
- Kumla
- Öckerö
- Lysekil
- Vadstena
- Skara
- Falköping
Källa: Boverket
Läs mer
Mycket lärande när universitet satsar på återbruk
När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.
Återvunnen plast testas i 3D-printade golvstolsystem
Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?
Kontorsdesign styrs för mycket av trender
Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.