Heimstaden testar ny robotiserad snöslunga på tak i Skellefteå
Enligt en rapport från Afa Försäkring från november 2024 står fallolyckor för 33 procent av alla allvarliga arbetsplatsolyckor i Sverige, varav 13 procent är fall från höjd. För att förebygga fallolyckor i samband med snöröjning på tak rekommenderas det att använda fallskyddsanordningar och säkerhetsnät, personlig skyddsutrustning som säkerhetsselar, hjälm, skyddsglasögon och linor. Arbetsmiljöverket rekommenderar också att det är minst två personer inblandade – en person som håller linan medan den andra skottar.
Snöröjning på hög höjd är alltså både arbetsamt, kostsamt och riskfyllt. I Skellefteå förvaltar Heimstaden idag drygt 1600 lägenheter. Vintertid kan det bli mycket snö och nu har de bestämt sig för att testa ett nytt grepp: Robotiserad snöröjning. En satsning som beräknas spara uppemot 400 000 kr men också dyrbar tid för förvaltningen.
Heimstadens robotiserade snöslunga
Projekt IceBreaker är ett samarbete mellan Heimstaden och företaget RoboService och det ska pågå fram till april 2025. Robotsnöslungan ”Yarbo” har en drifttid på cirka 4 timmar per laddning med en batterikapacitet på 38,4 Ah. Den kan hantera både torr och packad snö, vilket gör den effektiv under tuffa förhållanden
– Man kan säga att vi fick en snilleblixt när vi förstod vad roboten var kapabel till. Snöskottning på hustak är många gånger ett krävande arbete, men med den här roboten slipper vi det och kan fokusera på andra serviceuppgifter istället, säger Magnus Stenberg, fastighetsförvaltare Heimstaden Skellefteå.
Han fortsätter:
– Sen är det roligt att vara först ut med något. Oss veterligen är det ingen annan som testat detta. Med hjälp av RTK-teknologi har roboten mappat upp en noggrann positionering för att garantera säkerhet under drift och så här långt har resultatet varit lovande.
Även inom väg kommer nya innovationer för smartare snöröjning:
IoT-baserade lösningar mäter snödjupet
Projektet “IoT för smart snöröjning” har utvecklat en IoT-baserad lösning för att optimera snöröjningen i svenska kommuner. Genom att använda sensorer som mäter snödjup och andra relevanta data kan kommuner planera och genomföra snöröjning mer effektivt. Denna teknik har även väckt internationellt intresse.
Matematiska modeller prioriterar snöröjningsarbetet
Forskare vid Linköpings universitet har tagit fram en matematisk modell för att optimera snöröjningen i städer. Modellen hjälper till att bestämma i vilken ordning gator ska röjas, vilket fordon som ska användas och vilka rutter som är mest effektiva. Syftet är att minska tid och kostnader samt minimera miljöpåverkan.
GPS och sensorer förutsäger snöfall
Företag som Svevia implementerar modern teknik som GPS och avancerade sensorer för att optimera snöröjningsarbetet. Genom att förbättra möjligheterna att förutsäga snöfall och övervaka vägförhållanden kan insatser för snöröjning och halkbekämpning planeras och genomföras mer effektivt.
Nio av de största aktörerna inom samhällsbyggnadssektorn, däribland Sveriges Allmännytta, Byggföretagen och Fastighetsägarna, har enats om en gemensam struktur för digital informationsdelning. Med i samarbetet är även Svensk Betong. Genom att införa standardiserade datalexikon och datamallar hoppas man öka effektiviteten och förbättra samarbetet i byggprocessen.
Behaviour Design Group revolutionerar säkerhetsarbetet på svenska arbetsplatser. Genom att identifiera och förstärka positiva beteenden bidrar de till en mer hållbar säkerhetskultur inom bygg- och industrisektorn.
Den organiserade brottsligheten skapar allt större problem för svenska företag, och byggbranschen är en av de mest utsatta sektorerna. Enligt rapporten Brott mot företag 2025 kostade brottslighet näringslivet 118 miljarder kronor under 2024 – en ökning med 15 miljarder på två år.