Cirkulärt byggande fastnar i pilotläget
Återbruk, delning och cirkulära affärsmodeller lyfts ofta fram som självklara delar av byggsektorns klimatomställning. Men i praktiken fortsätter majoriteten av branschen att bygga linjärt: nytt in, avfall ut. Rapporten Praktisk cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn från innovationsprogrammet Re:Source visar att problemet inte är brist på teknik eller goda exempel, utan svårigheten att skala det som redan fungerar.
Rapporten som publicerades 2025 är en del av en serie delrapporter från Re:Source, där cirkulär ekonomi analyseras i olika branscher, med syftet att gå från övergripande strategier till praktisk tillämpning. Bygg- och fastighetssektorn är en av flera sektorer som granskats, just eftersom materialflödena är stora och klimatpåverkan hög.
Rapporterna bygger på fallstudier av företag som kommit längre än genomsnittet. De visar att cirkulära lösningar går att genomföra – tekniskt, juridiskt och affärsmässigt. Ändå fastnar många initiativ i pilotfasen.
I granskningen lyfts aktörer fram som återbrukar tegel, hyr ut byggnader istället för att sälja dem, utvecklar cirkulära golvflöden och skapar plattformar för delning av ytor. Gemensamt för dem är att de har byggt upp strukturer för kvalitetssäkring, spårbarhet och affärslogik.
Men trots att lösningarna fungerar i praktiken möter de ofta motstånd i marknaden. Beställare tvekar. Upphandlingar premierar fortfarande lägsta inköpspris. Kalkyler fångar sällan klimatnytta, resursbevarande eller långsiktig samhällsekonomi.
Resultatet blir att cirkulära projekt betraktas som undantag istället för det nya normala.
Men trots att lösningarna fungerar i praktiken möter de ofta motstånd i marknaden.
Rapporten pekar tydligt ut hur dagens system gynnar linjära flöden. Material som håller för återbruk behandlas fortfarande som avfall. Regelverk, standarder och affärsmodeller är i hög grad anpassade för nyproduktion, vilket gör återbruk mer komplext och ofta dyrare i det enskilda projektet.
Samtidigt konstaterar rapportförfattarna att dessa kostnader ofta är en effekt av hur vi räknar, snarare än av återbruket i sig. När klimatpåverkan och framtida resursrisker inte syns i kalkylen blir det rationellt att fortsätta som förut.
Ett återkommande budskap i rapporten är att nästa steg inte handlar om fler inspirations- eller pilotprojekt, utan om att bygga den infrastruktur som krävs för uppskalning: logistik, mellanlager, standardiserad dokumentation och tydligare processer.
Här pekas offentlig sektor ut som en nyckelaktör. Genom funktionskrav, krav på återbruksinventeringar och en bredare syn på värde i upphandlingar kan marknaden förändras snabbt. Utan sådana styrsignaler riskerar cirkulär ekonomi att förbli ett sidospår.
Läs mer
Mycket lärande när universitet satsar på återbruk
När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.
Återvunnen plast testas i 3D-printade golvstolsystem
Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?
Kontorsdesign styrs för mycket av trender
Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.