Att kunna göra skillnad för klimatet är en viktig faktor för många unga när de väljer yrke och utbildning.
Snart är sommarlovet slut och nya läsår drar igång på landets yrkesskolor. Men arbetsmarknaden väntar otåligt. Enligt senast tillgängliga statistik saknade bygg- och anläggningssektorn i Sverige under tredje kvartalet 2024 omkring 2 500 personer med rätt yrkeskompetens, enligt SCB.
– Det är absolut en faktor vi hela tiden behöver ta höjd för. I perioder med högre tryck har det varit utmanande att bemanna projekt med rätt kompetens i rätt tid, särskilt inom montage och projektledning, säger Carl-Johan Sahlström, vd för CarlGustav Solutions, en oberoende stomleverantör verksam i Sverige och Norge sedan 2011.
– Det blir extra påtagligt för oss eftersom vi strävar efter att i största möjliga mån använda koncernintern personal i montaget för att säkerställa kvalitet, arbetsmiljö och långsiktig kompetensuppbyggnad.
I perioder med högre tryck har det varit utmanande att bemanna projekt med rätt kompetens i rätt tid.
Carl-Johan Sahlström, vd CarlGustav Solutions
Inför läsåret 2024/2025 sökte totalt 131 000 elever till nationella gymnasieprogram, varav 37,8 procent valde ett yrkesprogram – en marginell ökning mot föregående år. Men bygg- och anläggningsprogrammet gick emot trenden och minskade mest av alla yrkesprogram: från cirka 5 900 sökande till 5 000. Det är den senaste tillgängliga statistiken och visar en tydlig mismatch mellan arbetsmarknadens behov och ungas utbildningsval.
Även eftergymnasialt syns utmaningen. Yrkeshögskolan startade 2024 omkring 1 214 utbildningsomgångar med 35 600 platser – men nästan tio procent stod tomma vid kursstart.
En färsk undersökning från Svenskt Näringsliv visar att tre av fyra byggföretag – 75 procent – har svårt eller mycket svårt att rekrytera.
– Det här understryker vad vi vet sedan tidigare: i genomsnitt sju av tio företag har svårt eller mycket svårt att rekrytera. Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas helt, säger Mia Bernhardsen, avdelningschef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
Hon säger att bristen på utbildning är det största hindret.
– Företagen behöver framför allt gymnasial yrkeskompetens. Det problemet har funnits i tio år och blivit värre. Alla branscher är eniga om att yrkesutbildningarna måste matcha efterfrågan och verkligheten på arbetsmarknaden.
I genomsnitt sju av tio företag har svårt eller mycket svårt att rekrytera, enligt Svenskt Näringsliv.
CarlGustav Solutions arbetar aktivt med att synas där unga finns.
– Bland annat genom att delta på mässor och informationsträffar vid skolor, yrkesutbildningar och universitet. Vi erbjuder praktikplatser, sommarjobb och möjlighet att snabbt få ansvar i riktiga projekt. Dessutom visar vi att man hos oss kan göra karriär inom flera områden – montage, projektering, produktion, teknik, hållbarhet, ledarskap eller affärsutveckling.
Hållbarhet är också en central del av företagets rekryteringsarbete.
– Vi lyfter fram möjligheten att faktiskt kunna påverka. Eftersom vi har starka interna resurser inom projektering, tillverkning och montage kan vi ta ansvar för hela kedjan. Det innebär att man som medarbetare inte bara får arbeta med hållbarhet i teorin, utan i praktiken, där det gör verklig skillnad. Många uppskattar just den möjligheten. Samtidigt är vi tydliga med att hållbarhet hos oss inte är ett sidospår, utan något som är nära kopplat till affären och lönsamheten, vilket gör arbetet både konkret och långsiktigt relevant.
Sahlström märker att klimatfrågan engagerar många unga.
– I våra möten med unga – på skolor, universitet och mässor – upplever vi ett växande engagemang för klimat- och hållbarhetsfrågor. Många ställer frågor om hur man kan göra verklig skillnad i sitt yrkesliv, och det märks att det är ett område som väcker intresse.
Han ser även att kunderna driver på utvecklingen.
– Vi ser dessutom kanske den tydligaste förändringen hos våra kunder, särskilt byggherrarna, där klimatkrav idag är en självklar och växande del av affären. Det driver i sin tur efterfrågan på nya kompetenser och skapar en naturlig koppling mellan klimatfrågor och yrkesval.
Att kunna göra skillnad för klimatet är en viktig faktor för många unga när de väljer yrke och utbildning.
För att vända utvecklingen menar Sahlström att branschen måste visa sin förändringskraft.
– Vi behöver visa att byggbranschen är i förändring – från tradition till innovation. Här finns teknik, hållbarhet, digitalisering och stora möjligheter att göra karriär. För att attrahera nästa generation måste vi tala mer om det som faktiskt sker: hur vi bygger med lägre klimatavtryck, hur fabriker automatiseras, hur projektering sker med AI och hur affären i allt större utsträckning handlar om långsiktig samhällsnytta.
Han betonar också vikten av en stabilare marknad.
– Vi måste våga prata om byggbranschens konjunkturkänslighet. Här har branschen ett ansvar att skapa en stabilare marknad – och därmed tryggare anställningar. Sverige som land har en viktig roll att spela, dels genom att jämna ut svängningarna i efterfrågan, exempelvis via offentliga investeringar och strategisk upphandling, dels genom att sträva efter en jämnare och mer förutsägbar finans- och penningpolitik.
Återbruk av byggmaterial lyfts ofta som en nyckel för att vi ska klara klimatmålen, men vägen till storskalig försäljning är kantad av utmaningar. Nu undrar vi: Hur tar vi oss över hindren?
Åsa "Betongbruden" Karlström har bytt arbetsgivare. Hon saknar sin gamla bil som hon har så många minnen med. Men nu är det framåt som gäller, lite semester till och många lass betong.
Göteborgs botaniska trädgård har startat Sveriges första fröbank för vilda växter. Biologiska mångfald får ökad betydelse i planeringen av framtidens bostadsområden, stadsparker och infrastrukturprojekt.