
Under elledningarna görs plats för blomster och pollinatörer.
Längs flera mil av kraftledningsgator runt om i landet spirar blommor, buskar och gräs som skapar viktiga livsmiljöer för pollinatörer och andra arter. På mark som tidigare betraktades som värdelös ur biologisk synvinkel, visar naturen nu sin livskraft – med lite hjälp av rätt skötsel.
– Det är fascinerande att se hur vi genom medveten markvård och anpassade åtgärder kan gynna den biologiska mångfalden, säger Johanna Almér, ekolog och rådgivare inom hållbart markutnyttjande. – Här får både ljusälskande växter och viktiga pollinatörer utrymme att frodas, samtidigt som vi upprätthåller ett säkert och driftsäkert elnät.

Pollinatörer trivs på ängarna under elledningarna.
Bakom utvecklingen står ett samarbete mellan elnätsbolag, forskare och naturvårdare. Genom att anlägga blomrika ängsytor, undvika bekämpningsmedel och slå gräset i rätt tid, skapas förutsättningar för en biologisk mångfald som annars ofta trängs undan i det moderna landskapet.
Flera studier visar att arter som är hotade på andra håll – exempelvis vissa fjärilar, humlor och markhäckande fåglar – hittar skydd och föda i dessa stråk. Det handlar om ett nytt sätt att se på infrastruktur: inte som ett intrång i naturen, utan som en potentiell del av den.
– I samhällsbyggandet pratar vi mycket om att samverka över gränser. Det här är ett utmärkt exempel på hur teknik, miljöhänsyn och klimatnytta kan gå hand i hand, säger Almér.
Faktum är att de blommande elstråken också har klimatfördelar. Växterna binder kol i marken och främjar ett mer motståndskraftigt ekosystem – ett viktigt bidrag i en tid där både klimatförändringar och förlusten av biologisk mångfald kräver innovativa lösningar.

Hur ser profilen på ditt arkitektkontor ut? Vad särskiljer det från konkurrenterna? Om du har luddiga svar på den frågan är det troligt att även din kund har svårt med samma fråga. Ariella Nisell vill se mer profilerade arkitektbyråer.

Ett bredare uppdrag – och bättre kunskap i ekonomi. Det är nycklar för arkitekten att lyckas med hållbarhetsarbetet. Nu har forskaren Anna-Maria Blixt skrivit en bok som guide för arkitektens arbete.

Swerock investerar i en ny betongfabrik i Sundsvall som ska ersätta två äldre anläggningar på samma område. Fabriken planeras stå klar senhösten 2026 och ska ge dubbelt så hög kapacitet som dagens produktion. Satsningen görs i Birsta, där bolaget redan har betongverksamhet, och blir en av de största och mest moderna betongfabrikerna i regionen, enligt Swerock.