Betongforskaren: ”Nu måste byggbranschen ta eget ansvar”

När Boverket slopade kravet på att använda Eurokoderna – standarden som styr hur Europas betongkonstruktioner dimensioneras i sina byggregler – öppnade det för större frihet – men också för förvirring.

Mikael Hallgren, docent och kompetensutvecklingsansvarig på Tyréns, är en av tre nominerade till Årets Betongforskare på Betonggalan som äger rum idag (13 nov).
Som ledande kraft bakom den andra generationens Eurokod för betongkonstruktioner är han tydlig med att branschen nu måste ta ansvar när Boverket kliver tillbaka.

– När myndigheterna kliver tillbaka måste någon annan ta stafettpinnen. Det kräver att branschen samlar sig, annars riskerar vi att alla springer åt olika håll, säger Mikael Hallgren.

Boverket menar att förändringen ska främja innovation och minska detaljstyrningen – något som Hallgren välkomnar, men också oroas över.

– Ambitionen är god, men nu krävs att branschen samlar sig och tar fram gemensamma vägledningar. Annars riskerar vi en fragmenterad marknad där varje aktör gör på sitt sätt. Det gynnar varken säkerhet, hållbarhet eller kostnadseffektivitet.

I mer än ett decennium har Mikael Hallgren haft en central roll i det internationella arbetet med Second Generation Eurocode 2 – standarden som styr hur Europas betongkonstruktioner dimensioneras. Som tidigare ordförande i den europeiska arbetsgruppen har han samordnat drygt 150 experter i arbetet med att uppdatera regelverket som används i hela EU.

– Jag ser det som nästa steg efter forskningen: att omsätta forskningsresultat till handfasta regler som ingenjörer kan använda, säger han.

Den nya versionen av Eurokod 2 publicerades 2023. Nu pågår ett efterarbete med nationell implementering fram till att hela den nya generationen av Eurokoder ska vara fullt införd senast 2028.

Den nya standarden innehåller flera nyheter med direkt betydelse för klimatet. Ett nytt beständighetskoncept gör det möjligt att klassificera betong inte bara efter hållfasthet utan också efter motstånd mot karbonatisering och kloridinträngning. Det öppnar för klimatförbättrad betong med minskad cementhalt och alternativa bindemedel som slagg, aska och kalcinerad lera (upphettad lera som blir reaktiv och kan ersätta en del av cementen) som med det nya beständighetskonceptet kan klassas och komma till användning i större omfattning.

– Cementen står för den största klimatpåverkan. Nu får vi ett verktyg som gör det möjligt att använda mer hållbara betongrecept och ändå säkerställa livslängd och kvalitet.

En annan viktig förändring handlar om hur man bedömer betongens hållfasthet över tid. I över hundra år har 28 dygn varit den etablerade referensåldern för att mäta hållfasthet – men den regeln är inte längre självklar.

– För klimatförbättrad betong sker hållfasthetstillväxten långsammare. Men den fortsätter att utveckla hållfasthet långt efter 28 dygn, ofta upp till 91 dygn. Därför inför vi möjligheten att använda högre referensåldrar. Det gör att vi kan utnyttja den hållbarare betongen fullt ut i stället för att tvingas överdimensionera, förklarar Hallgren.

Det handlar, som han uttrycker det, om att ge betongen tid att ”växa klart” – och samtidigt minska klimatavtrycket utan att kompromissa med säkerheten.

Samtidigt pågår ett paradigmskifte i Sverige. Sedan Boverket sommaren 2025 slopade den styrande rekommendationen (bör-krav) på att använda Eurokoderna är det inte längre självklart vilket regelverk som gäller.

– Det finns risk för kaos. Tidigare fanns en tydlig ram. Nu säger Boverket i princip: ”Gör som ni vill, bara det fungerar och är säkert.” Ansvarsfördelningen blir oklar, särskilt för privata byggherrar som inte alltid inser vilket ansvar de faktiskt bär, säger Hallgren.

Samtidigt är han hoppfull. Svensk Byggtjänst arbetar med en ny plattform där praxis ska kunna samlas och uppdateras gemensamt.

Efter tretton år i det europeiska standardiseringsarbetet ser Mikael Hallgren tillbaka på processen som både tekniskt och diplomatiskt lärorik.
– Det mest utmanande har inte varit beräkningarna utan att skapa konsensus. Att sitta i ett rum med trettio envisa professorer och få dem att enas – det är nog min största ingenjörsbedrift, säger han och skrattar.

När de nya Eurokoderna fullt ut träder i kraft 2028 kommer de att styra hur byggnader och broar dimensioneras i hela Europa. Men om de används i Sverige – det avgörs nu till stor del av branschen själv.

Fakta: Eurokoderna

Vad är det?
Eurokoderna är gemensamma europeiska konstruktionsstandarder som beskriver hur byggnader, broar och andra anläggningar ska dimensioneras och verifieras. De används av ingenjörer i hela EU och några länder till som t.ex. Norge och Storbritannien.

Syfte:
Att skapa ett gemensamt tekniskt språk och jämförbara säkerhetsnivåer inom byggandet – vilket underlättar handel, forskning och innovation över nationsgränser.

Antal standarder:
Det finns tio huvud-Eurokoder, som täcker olika material och konstruktionstyper – exempelvis betong, stål, trä, murverk och geoteknik. Varje Eurokod kan i sig bestå av flera standarder som behandlar olika typer av konstruktioner, t.ex. byggnader eller broar, eller händelser, t. ex. brand.

Ny generation på väg:
Den andra generationens Eurokoder publiceras successivt fram till 2027 och tas i bruk senast 2028. De innehåller uppdaterad forskning, enklare struktur – och nya möjligheter att bygga mer hållbart, bland annat genom regler för klimatförbättrad betong.

Eurokoder i Sverige:
I Sverige används begreppet Eurokoder. Arbetet samordnas av SIS, Svenska institutet för standarder, som speglar de europeiska kommittéerna nationellt samt publicerar Eurokoderna som svenska standarder.