Artikel #1 Bara tre månader kvar – vi tar tempen

Den 1 juli 2025 trädde Boverkets nya byggregler i kraft. Fram till den 30 juni 2026 är det fortfarande möjligt att använda den tidigare.

I ByggFramtids nya artikelserie ”Nya byggregler” granskar vi vad de nya reglerna kan innebära för bygg- och fastighetsbranschen.
Kärnan i reformen är ett skifte från detaljerade krav till ett mer funktionsbaserat regelverk.

Från politiskt håll är ambitionen att förenkla och effektivisera byggandet. Bostadsminister Andreas Carlson (KD) har lyft att förändringarna ska göra det ”enkelt att förstå vilka åtgärder som kräver bygglov” och minska det administrativa krånglet.

Samtidigt försvinner de allmänna råd som tidigare fungerat som stöd för hur reglerna ska tolkas. Tanken är att skapa större frihet och utrymme för innovation, men också att flytta över ett större ansvar till byggsektorn.

Frågan är redo branschen är att ta ansvaret.

Hos fastighetsutvecklingsbolaget ByggVesta märks förändringen än så länge försiktigt, berättar Marcus Svensson, senior rådgivare:

– Allt nytt har ju förmågan att vara läskigt för många. Kommer utvecklarna göra sämre bostäder? Vi gör initialt inga jättejusteringar på grund av de nya byggreglerna.

Samtidigt ser han konkreta möjligheter:

– Vi ser möjlighet i till exempel dagsljus och avskiljbara kök. De nya reglerna ger en mängd möjligheter, inte minst vid ombyggnad.

Men Marcus Svensson pekar också på en central utmaning:

– Andra aktörer, som Lantmäteriet, Hyresgästföreningen och kommuner tenderar att vilja styra mot standarder som i sammanhanget förhindrar den möjliga utvecklingen.

Även hos Rikshem finns en försiktig optimism. Vd Anette Frumerie lyfter både möjligheter och risker:

– Känslan är positiv då kostnader kan minskas och byggtider kortas, men det finns en viss osäkerhet i hur det ska fungera i praktiken.

– Genom att ge större frihet och ökad flexibilitet att kunna göra projektlösningar, så skapar de möjligheter, säger hon.

– Den största osäkerheten ligger i om det kommer att tolkas olika mellan olika kommuner och i bygglovs- och kontrollprocessen.

Även från entreprenörshåll finns en positiv grundsyn. Nicklas Anell, COO på H2 Entreprenad , menar att det nya synsättet ligger rätt i tiden:

– När fokus ligger mer på vad byggnaden faktiskt ska prestera, än exakt hur den ska byggas, öppnar det för smartare lösningar, mer innovation och bättre förutsättningar för hållbarhet.

Men han betonar samtidigt att friheten ställer nya krav:

– Det krävs tydlighet i projektering, ansvar och verifiering, annars finns risk att friheten skapar osäkerhet istället för utveckling.

Det är bara här som många av frågorna i branschen nu koncentreras: hur säkerställs kvalitet, likvärdighet och rättssäkerhet när detaljerade anvisningar försvinner?

I en analys från RISE beskriver Thorbjörn Gustavsson, projektledare och expert på byggnadsfysik, övergången till de nya byggreglerna som ett tydligt skifte i ansvar:

– De allmänna råden försvinner nu och Boverket lämnar det till sektorn att ta fram lösningar som uppfyller funktionskraven och metoder som verifierar att lösningarna uppfyller funktionskraven.

Samtidigt konstaterar han att det skapar nya utmaningar, inte minst i tolkningen av regelverket.

Den bilden återkommer i rapporteringen från branschen. Och det färgar av sig i alla led, från bygg- och fastighetsbolag till privata byggherrar. I en genomgång i Arkitekten beskrivs bygglovshandläggare hur både tjänstepersoner och allmänhet förstår vad de nya reglerna innebär i praktiken.

– Vi försöker vägleda så långt vi kan, men ibland måste vi säga att det är byggherren själv som har ansvaret, säger Tina Weberg, bygglovschef i Malmö stad, i intervjun.

När praxis ännu saknas blir vissa frågor svåra att besvara, vilket i sin tur kan leda till längre handläggningstider och fler tillsynsärenden i efterhand.

Tvärt emot vad politiken önskar med de nya reglerna.

Även andra kritiska röster har höjts. I en debattartikel i Dagens Samhälle varnar Ann-Sofie Eriksson, Sveriges Kommuner och Regioner, för att ett mer otydligt regelverk kan få allvarliga konsekvenser. När tydliga och kvantitativa krav ersätts av mer öppna formuleringar ökar risken för tolkningar och en ökad sårbarhet i kontrollsystemet.

Hon lyfter särskilt en risk för att ett mer svårtolkat regelverk kan utnyttjas av oseriösa aktörer och i förlängningen bidra till att organiserad brottslighet enklare får fäste i byggprocessen. Samtidigt kan kommunala handläggare hamna i en mer utsatt position när tydliga regelstöd saknas.

Sammantaget framträder en bild av en bransch i ett tydligt mellanläge. De nya reglerna har trätt i kraft, men tillämpningen är fortfarande i sin linda.

Vilka frågor finns kvar att räta ut? Vilka möjligheter kan det nya regelverket innebära när det kommer till innovation och hållbarhet?

Nästa avsnitt/del 2: Optimisterna – de som ser möjligheterna i de nya byggreglerna.

Fakta: Boverkets nya byggregler

• De nya byggreglerna trädde i kraft 1 juli 2025 .
• Fram till 30 juni 2026 kan tidigare regelverk fortfarande användas.
• Regelverket går från detaljerade krav till funktionsbaserade krav.
• Allmänna råd tas bort, vilket minskar den vägledning som tidigare funnits.
• Branschen får ett större ansvar att:
  • ta fram tekniska lösningar
  • visa att kraven uppfylls (verifiering)
• Enligt Boverket är kravnivån i sak inte förändrad, utan det är ett nytt sätt att formulera krav.
• Syftet är att skapa större flexibilitet och främja innovation i byggandet.

Källa: Boverket, RISE