
AI som hjälpmedel för att automatisera kartläggning av grönytor.
Metodiken ska utvecklas med särskilt fokus på fastighetsbolagens behov, och ska kunna användas som stöd i strategiskt arbete kring exempelvis:

AI som hjälpmedel för att automatisera kartläggning av grönytor.
Initiativet leds av IVL och flera allmännyttiga bostadsbolag. Metoden använder data från GIS (geografiska informationssystem), en teknik som kombinerar kartinformation med databaser för att analysera geografiska mönster och trender. GIS-data ger insikter om allt från markanvändning och vegetationstäckning till vattenflöden och klimatpåverkan – en ovärderlig resurs för hållbar stadsplanering.
– Att förenkla och snabba på kartläggning av trädens krontäckning och andra grönytor från offentliga GIS-data är en viktig pusselbit i klimatanpassningsarbetet, säger Patrizia Finessi, miljöexpert på Sveriges Allmännytta.
Grönytor är mer än bara dekorativa inslag i stadsmiljön – de är kritiska för att fånga upp koldioxid, förbättra luftkvaliteten, dämpa buller och skapa biologisk mångfald. De fungerar som naturliga temperaturreglerare och kan minska värmeeffekten i tätbebyggda områden. Rätt planerade grönytor kan även agera barriärer mot översvämningar och skapa friskare, mer motståndskraftiga städer.
Med Krontech-projektet vill man skapa ett automatiserat arbetsflöde som kan omvandla data från öppna GIS-källor till användbara nyckeltal, vilket är avgörande för fastighetsbolag som vill planera hållbara städer och klimatanpassa sitt fastighetsbestånd.
– Detta understryker behovet av ett automatiserat arbetsflöde – ett flöde som med hjälp av artificiell intelligens (AI) kan skapa en översiktlig och mätbar bild av fastigheters ytskikt, säger Carl Ståhle, digitaliseringsexpert på Sveriges Allmännytta.
Projektet startar i maj 2025 och pågår fram till våren 2026. Det genomförs i samarbete mellan IVL, Sveriges Allmännytta, Gotlandshem, Helsingborgshem, Strängnäs Bostad, Västerviks Bostad och Uppsalahem. Resultaten ska göras tillgängliga för hela branschen, vilket kan skapa stora vinster för både ekonomi och klimat.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.