Häromdagen var jag på ett trevligt och intressant möte om en kommande provläggning av tätskikts- och beläggningssystem på Bro 146 i Kungens kurva, norra bron i cirkulationsplats Lindvreten. Många förseningar, men i år ska det alltså bli av. Och varför provläggning? Jo, det är följden av de blåsbildningsproblem som under senare år har uppträtt på Trafikverkets betongbroar.
Om bakgrunden till Trafikverkets satsning på att eliminera, eller åtminstone kraftigt reducera blåsbildningsproblemen, kan man läsa i två rapporter: dels “Blåsbildning på broar – Översiktsrapport”, från december 2019 dels “Blåsbildning på broar – Uppföljning av åtgärdsarbeten på E 18 Kymlingelänken”, från december 2020.
Som ett resultat och direkt följd av studier och erfarenheter, som tas upp i rapporterna enligt ovan, kom nya riktlinjer och hårdare krav att införas av Trafikverket, liksom en kravspecifikation för flytapplicerat härdplastsystem enligt ETAG 033:2010. (Detta ingår nu i AMA Anläggning 23. ETAG står för European Organisation for Technical Approvals.)
Trafikverket bygger en helt ny trafikplats vid Kungens kurva och delar av den är redan öppen för trafik. Den nya trafikplatsen ligger mellan Skärholmsvägen och Månskärsvägen, och ansluter till Videgårdsvägen som är förlängd och ansluter till Kungens kurva-leden.
I trafikplats Lindvreten Norra är på- och avfarterna i norrgående riktning öppna till och från E4/E20. Påfarten till E4/E20 i södergående riktning kommer att vara stängd tills vidare.
Trafikverket har börjat bygga den nya trafikplatsen Lindvreten Södra. Det blir en cirkulationsplats.
Här ingår två ramper, Bro 145 och Bro 146. Båda är idag endast till hälften gjutna. Hochtief är huvudentreprenör och ramperna beräknas stå färdiggjutna under sommaren 2024. Därefter tar tätskikts- och beläggningsarbetet vid. På Bro 145 blir det konventionellt tätskiktssystem med polymerbitumenmatta, men med uppdaterade och mycket strikta krav vad gäller utförande och kontroll.
Bro 146 blir utförd med flytapplicerad härdplast av typ Eliminator. En dispensansökan har lämnats in och beviljats för detta. (Denna typ av system har tidigare inte varit godkänt enligt Trafikverkets riktlinjer så därför behövdes en dispens.) Avsikten med provläggningen är att få erfarenhet av denna typ av tätskiktssystem och att jämföra detta med motsvarande system med polymerbitumenmatta på Bro 145 över tid. Uppstår blåsbildning på någon av broarna och i så fall varför och i vilken omfattning?
Man har på tidigare utförda broar i Kungens kurva fått omfattande beläggningsskador till följd av blåsbildning, motsvarande de skador som också har uppstått på Kymlingelänken. Skadorna i Kungens kurva visade sig redan sommaren efter utförandet, med stort reparationsbehov som följd. Detta vill man från Trafikverkets sida förstås undvika för framtida broar.
Trafikverkets ”UR100037 Övrigt, Åtgärder för tätskikt på betongbroar Bilaga 1 Krav på utförande” utgör en sammanfattning av de kontroller och krav som gäller för Bro 145 och Bro 146. Samma kravställning beträffande betongyta och beläggningslager gäller för båda broarna. Det aktuella mötet gällde tätskiktssystemet för Bro 146, det vill säga Eliminatorsystemet.
Eliminator är ett sprutapplicerat MMA (metylmetakrylat)-baserat tätskiktssystem som är provat och godkänt enligt ETAG 033. Systemet består av en primer, tätskikt i två lager soch en så kallad tack coat för att säkerställa god vidhäftning till det skydds-/bindlager av gjutasfalt som ska komma ovanpå.
Det blir spännande att följa utläggningsarbetet i höst!
Kan vi nöja oss med 21 grader hemma – för klimatets skull? HSB Living Lab undersöker hur smart kommunikation kan göra det svala valet till det självklara valet för både plånboken och planeten.
Forskare vid South China University har utvecklat och undersökt en cementlösning, kallad LC³, kalkstens-kalcinerad lera-cement, som kan minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning inom cementindustrin.
Den franske arkitekten Laurent Fournier har gjort sig känd för sitt innovativa arbete med naturliga och lokala material som bambu, kalksten och lera. Han har baserat sitt liv och arbete i Kolkata, Indien, där han sedan 1993 utvecklat en arkitekturstil som både hedrar traditionella byggmetoder och möter moderna krav på hållbarhet och komfort.