Betongbruden summerar året som gick

Nu har jag jobbat klart detta år. Som vanligt blir det långledigt till trettondagen, underbart! Året har varit händelserikt får jag nog säga. Det första som hände var att jag efter åtta år som självvalt singel blev med pojkvän, en betongbilschaufför, faktiskt.

På jobbfronten hände det inte särskilt mycket under våren, vi jobbade på ungefär som vanligt. I maj blev det dags för en liten minisemester på några dagar i Särna. Särna har ju som många av er vet verkligen blivit en favoritplats för mig sedan jag körde betong däruppe och jag försöker åka upp en gång per år. Den här gången fick jag sällskap av pojkvännen, väldigt mysigt.

På vägen mellan Mora och Särna mötte vi Micke som körde betongbil då när jag var där, nu kör han pump i stället. Han var på väg hem från Idre till Orsa med pumpen så vi snackade lite skit på en parkeringsficka innan vi fortsatte åt varsina håll. Väl i Särna blev det en sväng till Njupeskärs vattenfall och sedan lite runtomkring Idre och vi njöt av naturen. Självklart blev det även en tur till betongfabriken där vi bland annat hälsade på Uffe som bytt bana från chaffis till processtekniker (den som blandar betongen).

Väl hemma igen tog det inte särskilt lång tid innan jag fick besked om uppsägning. Det var oväntat och väldigt trist för min del även om jag hade haft på känn att det kanske skulle behöva minskas ner på folk. Jag hade tre månaders uppsägningstid så det kändes ju helt ok.

Att hitta ett nytt jobb var jag inte särskilt bekymrad över, däremot så övervägde jag om jag skulle ta och plugga något i stället. Till och från blir man jäkligt less på den här branschen, ibland undrar man om kontorsfolket försöker göra den sämre med flit och det här var ju ett gyllene tillfälle att med hjälp av uppsägningen finansiera en utbildning.

Det föll på att jag inte kunde komma på vad jag skulle plugga och sedan kom en åkare och lockade med fyradagarsvecka och bilen stod parkerad fyra kilometer hemifrån, det gick inte att tacka nej till. Jag skulle dessutom bli kollega med pojkvännen, vi och chefen skulle dela på två bilar.

Innan jag kunde börja där skulle jag dock göra mitt livs första rejäla roadtrip, jag skulle till Kiruna och kolla in kyrkflytten. Jag hade också via en vän på facebook fått en inbjudan att åka ner i gruvan i Kiruna, spännande!

Väl där checkade jag in på arbetarbostäder nära gruvan och fick ett fint litet rum med egen dusch/toa, TV och utsikt mot gruvan. Dagen efter var det dags för dag ett med kyrkflytten, riktigt imponerande och väldigt konstigt att se kyrkan färdas i sakta mak förbi gruvan.

Besöket vid gruvan var intressant men det blir en del att skriva så det tar vi senare. Jag hade i alla fall turen att få lifta ner med en betongbil som just den dagen skulle så långt det gick att komma, vilket var 1,7 kilometer ner! Det tog ca 55 minuter att köra ner dit från gruvmynningen. Utöver det fick jag en väldigt fin guidad rundtur på området och även i gamla och nya delarna av Kiruna av Robban på Kauppi Entreprenad. Stort tack för det!

Jag hann även hälsa på en god vän som är utflyttad och bor i Stockholm men har sina föräldrar i Kiruna, lika trevligt att ses som alltid. Jag åkte också med en bokad tur ner i gruvan och besökte gruvmuseet där. Att se hur tidigare generationer har haft det med arbetsmiljö och säkerhet gör en väldigt ödmjuk och tacksam för deras insats och för att man själv inte har samma arbetsförhållanden.

Efter den mycket lyckade roadtripen började jag köra åt den nya åkaren och det har funkat utmärkt.

Slutligen vill jag med denna bild visa hur glad man kan bli av att gjuta i skitväder. Kanske var det snarare tomteluvan än regnet som var orsaken till det men trevligt var det!
Jag önskar er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!