I natt hämtade jag lastbilen strax efter klockan tre, jag skulle börja klockan fyra på fabriken i Länna. Vanligtvis börjar vi inte så tidigt men vi har en kund i Högdalen som just nu har gjutningar som går långsamt och de vill gärna börja tidigt.
När jag kom till fabriken oljade jag in bilen och fyllde vatten och sedan gick jag och sade godmorgon till fabrikspersonalen. Efter lite inledande strul kunde jag åka med första lasset till Högdalen. När jag kom fram stannade jag till vid provtagaren för att han skulle kolla att betongen höll rätt kvalitet. Kunden gjorde mottagningskontroll, föredömligt. Många bryr sig inte om att göra det vilket i praktiken innebär att de inte har en aning om ifall de har fått rätt betong, det händer att bilar kör till fel byggen.
Betongen såg fin ut och i samma veva är pumpen färdig så jag backar till och börjar lossa. 35 minuter senare är min 4,5 m3 slut så jag åker tillbaks till fabriken där jag tar en kvarts rast. Efter rasten blir det nästan två timmars väntetid och under tiden diskuteras arbetstider i fikarummet.
Jag som började före 05 får “bara” jobba 10 timmar, de som började efter det var förvarnade om att de eventuellt skulle kunna få jobba till 19-20, även om de är utställda 05.30. Vi tyckte att det är lite skevt att man väljer att låta folk jobba 12-15 timmarspass istället för att ställa ut vissa bilar lite senare. Folk blir trötta, slitna och irriterade och det gagnar ingen.
Efter det blev det ett lass till bygget av Nya tunnelbanan i Hökarängen. Där hade pumpen inte haft optimala förutsättningar för uppställning så han stod med stödbenen uppallade och var därmed så hög att jag knappt kom över med slasen i högsta läget.
De hade försökt åtgärda situationen med ett lass material bakom pumpen för bilarna att ha som ramp men då hade man använt sand vilket är rätt värdelöst eftersom det inte bär. Jag höjde luftfjädringen max och sedan var det bara att diffa (låsa drivaxeln för bättre grepp) och backa så fort man vågade för att nå över pumpens kant innan man satt fast i sanden… knepigt men det gick.
När klockan började närma sig nio var det dags för mig att ha min halvtimmes rast. Efter den blev det vända nummer två till Hökarängen och sedan hann jag med ett lass till Högdalen innan det var dags att spola bilen och åka hemåt. En riktigt bra dag!
Varbergs nya stationshus och Svenska Reseterminaler får pris på Railway Station Awards 2025. Fokus ligger på design, funktion och hållbarhet.
Det pratas ju om AI överallt just nu, så jag tänkte testa något: jag bad ChatGPT beskriva hur en dag i livet som betongbilschaufför ser ut. Resultatet? Förvånansvärt bra – nästan så jag blev imponerad. Den fick till både känslan, stressen och stoltheten i jobbet. Bara en liten detalj missade den (vi tvättar faktiskt inte trumman mellan varje lass). Resten? Spot on. Men lugn bara – Betongbruden skriver fortfarande själv.
Efter ett historiskt svagt 2024, med en nedgång på 14 procent i den svenska byggproduktionen, syns nu tydliga tecken på stabilisering. Det visar Veidekkes färska marknadsrapport för Skandinavien 2025–2027. Företaget spår att nedgången planar ut under 2025, då produktionen minskar med mer modesta 3 procent. Därefter väntas återhämtningen ta fart: tillväxten beräknas till 7 procent under 2026 och 4 procent 2027. Prognoserna är något lägre än de som presenterades i våras, men fortfarande tydligt positiva.