Vad är betong? Från romersk innovation till framtidens byggmaterial

Betong är en konstgjord sten som framställs genom att blanda cement, vatten, ballast (grus, sand eller sten) och ibland tillsatsmedel. När cementen reagerar med vatten sker en kemisk process – hydratisering – som gör att betongen härdar och blir hård.

Historien om betong börjar långt före modern tid. Redan för över 2000 år sedan använde romarna en form av betong kallad opus caementicium. De blandade vulkanisk aska från Pozzuoli (därav namnet pozzolan) med kalk och vatten. Resultatet var ett mycket hållbart material – så hållbart att romerska byggnadsverk som Pantheon och akvedukterna fortfarande står kvar.

Det unika med romersk betong var att den kunde härda under vatten, vilket revolutionerade möjligheten att bygga hamnar, broar och badhus.
Betongens återkomst under industriella revolutionen.

Efter Romarrikets fall förlorades kunskapen om betong i Europa i nästan 1300 år. Först på 1700-talet återupptäcktes tekniken. År 1824 patenterade engelsmannen Joseph Aspdin det vi idag kallar portlandcement, uppkallad efter den brittiska ön Portland där stenen liknade den färdiga produkten.
Med cementen i handen började industrialiseringen av betong. Under 1800- och 1900-talet användes materialet allt mer i byggnader, broar, tunnlar och senare i skyskrapor.

I slutet av 1800-talet kom nästa stora genombrott: armerad betong. Genom att lägga in stålstänger (armering) i betongen kombinerades betongens tryckhållfasthet med stålets draghållfasthet. Det möjliggjorde höga byggnader, långa brospann och komplexa konstruktioner som tidigare varit omöjliga.

Dagens betong är långt ifrån den enklare blandning som romarna använde. Med avancerade tillsatsmedel, exakt doserade recept och klimatförbättrade alternativ kan betongen idag anpassas till nästan alla behov – från självläkande betong till ultrahögpresterande material.

Det finns även ett ökat fokus på klimatet. Eftersom cementproduktion står för cirka 7–8 % av världens koldioxidutsläpp har klimatförbättrad betong utvecklats, där delar av cementen ersätts med material som masugnsslagg, flygaska eller kalcinerad lera – en innovation som bygger på samma principer som romarnas pozzolan-betong.

För dig som vill fördjupa dig ytterligare i ämnet betong och dess utveckling, här är några rekommenderade artiklar från ByggFramtid:
• Jätteorder av klimatförbättrad betong: Thomas Concrete Groups tyska dotterbolag levererar cirka 3 540 kubikmeter klimatförbättrad betong till en logistikanläggning i Hamburg, vilket innebär en certifierad koldioxidreducering på 31 procent jämfört med branschens referensvärde.
• Betong med slagg för att undvika sprickor: NCC använder betong med slagg i ombyggnaden av Käppalaverket för att klara avloppsvatten i 100 år och minska risken för sprickor, samtidigt som klimatavtrycket minskar med 28 procent.
• Stockholmshem går över till klimatförbättrad betong: Stockholmshem använder enbart klimatförbättrad betong i all nybyggnation, vilket innebär en sänkt klimatpåverkan med cirka tio procent i varje projekt.