Betongnyheter i Eurokoderna

En nyhet är ”dimensioneringsregler för klimatförbättrade betongkonstruktioner”. Nu tillåts en högre referensålder än 28 dygn, man kan gå hela vägen bort till 91 dygn.

-Anledningen är förstås att många klimatförbättrade betonger har en långsammare hållfasthetsutveckling. Efter 28 dygn är det fortfarande mycket hållfasthet som utvecklas, till skillnad från en vanlig betong och därför så vill man utnyttja den här hållfasthetsutvecklingen. Så kan man alltså öka referensåldern till hela vägen upp till 91 dygn, sa Mikael Hallgren.

Men det är någonting som man kan bestämma i varje projekt, det behöver inte vara 91 i alla projekt. Mikael Hallgren tror det kommer bidra till en mer resursoptimering och klimatförbättring.

-En annan stor nyhet skulle jag vilja säga är införandet av ett helt nytt beställningskoncept. Med så kallade exponeringsmotståndsklasser, som då är ett helt nytt sätt att beständighetsbedöma de olika betongernas egenskaper. Även helt nya betonger som då är klimatförbättrade betongtyper, som inte har provats tidigare ska kunna klassas med provning helt enkelt, sa Mikael Hallgren.

-Det finns klasser för karbonatisering och för kloridinträngning, alltså motstånd mot karbonatisering respektive kloridinträngning. Man går in i tabeller och hittar då minimitäckskikt för respektive betongsort med en motståndsklass som passar den betongen man vill använda respektive miljö (exponering) och respektive dimensionerande livslängd. Man kan då förbättra genom att föreskriva en högre motståndsklass den om man tycker att täckskiktet blir för tjockt eller minska motståndsklassen om man har råd att lägga på lite mer täckskikt och ändå klara klimatmålen bättre.

Det finns även en helt ny bilaga för bärande konstruktioner med återvunnen ballast, med modifierade regler för till exempel tvärkraftshållfasthet.

En stor nyhet är en helt ny dimensioneringsekvation för skjuvning. Den ser snarlik ut som den gamla, men den stora nyheten är att den är inte empirisk, utan baserad på en mekanisk modell. Den beaktar skjuvspännvidden vid dimensioneringen, storleken och skadeffekten, men nytt är att den också beaktar stenstorleken, som påverkar tvärklasshållfastheten.

För genomstansning så är det motsvarande ekvation, något modifierat som man använder. Men där är den stora och roliga nyheten för oss i Norden och i Sverige att vi är tillbaka med kontrollsnittet för genomstansning till 0,5D från pelaren, som vi känner igen från gamla BBK.