Skyddande betong lönar sig i längden!
KTH-professorn Mikael Forsman vill se fler byggen som använder självkompakterande betong (SKB). Enligt ett forskningsprojekt av Afa försäkring skulle det leda till friskare anställda och sänkta kostnader.
Byggbranschen står för drygt 40 procent av alla godkända arbetssjukdomar i privat sektor. Åren 2015–2020 godkändes 1 195 arbetssjukdomar inom byggbranschen. Av dessa drabbade 649 betong-, bygg- eller anläggningsarbetare.
Sjukfrånvaro på grund av vibrationsskador på byggarbetsplatser beräknas kosta 1,2 miljarder kronor per år. En kostnad som enligt Mikael Forsman skulle kunna vara betydligt lägre.
– Tyvärr tar entreprenörerna sällan in kostnaden för arbetsskador eller sjukskrivningar i sina kalkyler. De som köper in ser oftare till priset än till arbetsmiljön, säger Mikael Forsman till arbetarskydd.se.
Att jämna ut betong med hjälp av handhållna vibreringsstavar är ett ett påfrestande arbete på många sätt, men sedan 30 år finns självkompakterande betong (SKB) som inte behöver vibreras. Ändå används det bara i begränsad omfattning och utgör idag bara cirka 20 procent av all levererad betong i Sverige.
“De som köper in ser oftare till priset än till arbetsmiljön.”
Mikael Forsman, KTH
Analyser visar att att för varje krona som investeras i olycksprevention så tjänar samhället tre. En studie vid brobyggen i Nynäshamn visar även på förtjänster för entreprenörerna då arbetstiden för en gjutning med traditionell vibrerad kan minskar från 38 till 8 timmar med rätt planering.
– Även om SKB är lite dyrare och formarna kan ta längre tid att göra vid djupare gjutningar blir det billigare totalt, säger Mikael Forsman och får medhåll från konsulten och betongexperten Lars Kraft:
– För plattor på mark, smala väggar eller fundament som är självutjämnande kan det löna sig redan i direkta kostnader, eftersom det går det fortare att gjuta med SKB, säger Lars Kraft till arbetarskydd.se.
Enligt Lars Kraft kan SKB användas i alla typer av konstruktioner och är särskilt användbar i krävande konstruktioner av hög hållfasthet och i så kallade arkitekttillämpningar av betong. Men även om skillnaden i pris inte är stor, SKB är bara 5 – 10 procent dyrare, används den inte i större omfattning.
– Den största anledningen är nog traditionen, allt man gör som man alltid gjort. SKB är känsligare, eftersom man måste blanda mer exakt för att betongen inte ska separera.
Läs mer
HSB Living Lab tar kampen för en hållbar inomhusvärme
Kan vi nöja oss med 21 grader hemma – för klimatets skull? HSB Living Lab undersöker hur smart kommunikation kan göra det svala valet till det självklara valet för både plånboken och planeten.
Kinesisk forskning om lera och cement
Forskare vid South China University har utvecklat och undersökt en cementlösning, kallad LC³, kalkstens-kalcinerad lera-cement, som kan minska koldioxidutsläpp och energiförbrukning inom cementindustrin.
Bambu hellre än betong
Den franske arkitekten Laurent Fournier har gjort sig känd för sitt innovativa arbete med naturliga och lokala material som bambu, kalksten och lera. Han har baserat sitt liv och arbete i Kolkata, Indien, där han sedan 1993 utvecklat en arkitekturstil som både hedrar traditionella byggmetoder och möter moderna krav på hållbarhet och komfort.