Ny bil, ny arbetsgivare men samma chaufför

Efter ett par härliga semesterveckor med pojkvännen så var det dags för ett par veckor jobb hos den nya arbetsgivaren innan det blir ytterligare två veckor semester men då på egen hand. Det nya jobbet blir i princip samma som det förra, jag byter bara bil och arbetsgivare. Det nya åkeriet heter Stellan Andreassons Åkeri AB och har två bilar där chefen har kört den ena och min kille den andra. Jag och chefen kommer att dela på hans bil och jag kommer att köra fyra dagar/vecka.

Dessa två veckor i augusti samt september kör jag dock heltid som vanligt så att även chefen får lite semester. Den största skillnaden med jobbet är bytet av bil. Den bilen jag byter till är en Volvo FE med Baryvalpåbygge. Den är äldre och lite mer sliten än min förra, har klenare motor och enligt mig en sämre påbyggnation (det som gör lastbilen till en betongbil).

Jag är dessutom bortskämd med Volvos superlätta servostyrning där man rattar 28 ton med två fingrar i låg fart utan ansträngning så att nu gå tillbaka till vanlig servostyrning är en jäkla skillnad som känns i axlarna. Jag borde ha kedjat fast mig i min bil och sagt till den förra chefen att ska han säga upp mig får han sälja med bilen, haha!

På plussidan är att allt funkar på bilen. Fjärrkontrollen till rännan är av en mycket bättre modell än på den förra bilen, det har jag längtat efter. Den har en väldigt trevlig växellåda (Allison för er som kan sånt) och den tuffar på helt ok med den motorkapacitet den har. Jag sitter väldigt bra i den, stolen är mycket bättre men jag saknar armstöd.

Jag saknar såklart min bil, vi har haft mycket kul ihop med jobb i Sundsvall och i Särna men jag tror ändå att det kommer att funka bra med den här gamla trotjänaren. Det var lite stappligt första dagarna med knappar på fel plats osv men man vänjer sig snabbt. Upplägget med lediga onsdagar har jag ju provat vintertid ett par år och det funkar utmärkt för mig så det ser jag verkligen fram emot.

Kommande två veckor har jag semester och då bilar jag upp till Kiruna för att kolla flytten av kyrkan samt besöka gruvan, jag har fått godkänt på att följa med en polare som kör sprutbetong i gruvan så det blir både den vanliga “besöksturen” och en sväng i verkligheten ända ner till 1630 meters djup!

Synd bara att jag inte kan köra själv, det hade sett bra ut i listan över fabriker jag har kört på att ha kört på LKAB´s fabrik. Efter Kiruna kör jag till Abisko och “friskvårdar” själen i naturen. Det här är den längsta resa jag gjort på egen hand och jag har inte varit längre upp än Boden trots att jag älskar norr så det här ser jag verkligen fram emot!