Heidelbergs hela CCS-kedja i drift

När Heidelberg Materials i slutet av augusti meddelade att CCS-värdekedjan i Brevik är i drift markerade det ett tekniskt och industriellt genombrott: för första gången har cementindustrin lyckats etablera en komplett kedja för infångning, transport och lagring av koldioxid. CO₂ från företagets fabrik i Brevik har fångats in, kylts ned, skeppats till Øygarden utanför Bergen, och därefter injicerats i Aurora-reservoaren – 2 600 meter under havsbotten. Det är ett konkret steg för en industri som hittills stått för omkring sju procent av världens totala växthusgasutsläpp.

Den norska delen av värdekedjan drivs av Northern Lights, ett joint venture mellan Equinor, Shell och TotalEnergies. Inledningsvis kan anläggningen lagra 1,5 miljoner ton koldioxid per år – en kapacitet som redan är uppbokad – och en andra utbyggnadsfas är beslutad med målet att nå fem miljoner ton per år till 2028. Den koldioxid som nu lagrats i Aurora-reservoaren kommer från Heidelberg Materials pilotanläggning i Brevik, som har kapacitet att fånga upp 400 000 ton per år, motsvarande cirka hälften av fabriksutsläppen.

Med infrastrukturen på plats lanseras också evoZero – en cementprodukt som enligt Heidelberg Materials möjliggör betong med noll nettoutsläpp. Produktionen för 2025 är redan slutsåld enligt företaget, trots att produkten är är dyrare än konventionell cement. Hur mycket dyrare har inte Heidelberg Materials angett.

Satsningen i Brevik fungerar också som förebild för ett betydligt större projekt: Slite CCS på Gotland. Här planerar Heidelberg Materials att fånga upp till 1,8 miljoner ton koldioxid per år, vilket skulle motsvara upp till fyra procent av Sveriges totala utsläpp. Projektet är fortfarande i så kallad FEED-fas (förprojektering) med investeringsbeslut planerat till 2026 eller 2027 och möjlig byggstart året därpå. Målet är driftsättning omkring 2030. CCS-anläggningen i Slite ska till skillnad från Brevik kunna hantera både fossila och biogena utsläpp, vilket gör att delar av lagringen kan räknas som nettonegativ.

Slite CCS har redan fått stöd från svenska Industriklivet och EU:s Just Transition Fund. Totalt har mer än 370 miljoner kronor hittills beviljats till förstudier och projektering. Om projektet realiseras i tid och i full skala blir det inte bara Sveriges största klimatprojekt i industrin, utan också ett av de mest omfattande CCS-systemen i Europa. Erfarenheterna från Brevik – tekniskt, logistiskt och kommersiellt – blir centrala för att undvika förseningar och minska riskerna i det svenska projektet.

Men CCS för cement är ingen billig väg. I Norge har staten gått in med två tredjedelar av finansieringen i Longship-programmet som Brevik och Northern Lights ingår i, till en total kostnad på över 34 miljarder norska kronor. Långsiktig finansiering och stabila stödsystem blir därför avgörande även i Sverige, särskilt om CCS ska skalas upp till andra utsläppstunga sektorer som stål, avfallsförbränning eller kraftvärme.