
– För att få fram en relevant och rättvis jämförelse har vi gått på djupet och räknat in alla delar i bygget som påverkas vid val av olika väggsystem. Exempelvis material i fasad och stomme. Uträkningarna har sedan granskats i detalj och godkänts av WSP, säger Andreas Lidö, utvecklingsingenjör på Heidelberg Materials Precast Abetong.

Beräkningarna är baserade på värden hämtade ur Boverkets klimatdatabas, utan att räkna med den schablonhöjning av koldioxidbelastning på 25 procent som Boverket gör.
– Vi blev mycket positivt överraskade av resultatet som tydligt visar att E3-väggen inte bara är långt mycket bättre än branschvärdet för sandwichväggar i betong, utan även passerar utfackningsväggar med stålreglar och närmar sig utfackningsväggar med träreglar, säger Andreas Lidö.
E3-väggen (Environment, Efficiency, Economy), kan tack vare mindre mängd armering och betong sänka koldioxidavtrycket med 40 procent, kapa vikt och tjocklek med 30 procent och minska kostnaden med 20 procent jämfört med en vanlig betongvägg.
E3 är ett bärande fasadelement med pelare-balkstomme integrerat i väggen, tunn inner- och ytterskiva i fiberarmerad betong och högvärdig isolering som ger ett U-värde på 0,15. e3-väggen passar för bostadsprojekt med högst åtta våningar, plattbärlag som bjälklag och med en max frihöjd i lägenheterna på 2,60 meter.
Den minskade väggtjockleken ger en maximerad boarea. En lättare vägg gör dessutom att kunden kan spara pengar genom att använda en mindre kran på bygget, plus att priset blir lägre tack vare lägre tillverkningskostnad och lägre transportkostnad. I och med att e3 är en bärande vägg kan entreprenören minska mängden armering i bjälklaget med ca 2,5 kg/m2 jämfört med utfackningsväggar.

När Mälardalens Universitet behövde renovera hamnade återbruk i fokus. Det blev starten på ett lärande för både entreprenörer och byggherrar.

Forskare vid MIT har 3D-printat golvstolar av återvunnen plast som i tester klarat över 1 800 kilos belastning. Blir detta ett genombrott för cirkulärt byggande?

Eget rum har tydliga fördelar ur väldigt många psykosociala aspekter. Ändå styrs kontorens utformning mycket av trender. Christina Bodin Danielsson på KTH uppmanar företag att fundera mer på organisationens behov.