Betongbryggor kan bli miljöproblem
Vittrande betongflytbryggor läcker cellplast ut i omgivande vatten.
Havsmiljöinstitutet uppskattar antalet bryggor i Sverige till nästan 110 000. Trots det kan de inte skrotas hos Båtretur med skrotningsbidrag.
– Med tanke på att man ifrågasätter allt utifrån miljö- och klimatnytta borde detta vara aktuellt. Det vi vet är att gamla betongflytbryggor absorberar vatten så att de kan bli svåra att lyfta. En sned brygga kan vara ett tecken på att underdelen är skadad, börjat suga åt sig vatten och troligen läckt plast, säger bryggkonsulten Christer Ulfvengren på AlfaBryggan AB.
Betongflytbryggan är en vanlig typ av brygga med en robust konstruktion av betong armerad med stål och en kärna av cellplast. Men ingjutningen är inte alltid heltäckande. Det är vanligt att cellplasten är exponerad och att botten av betongkroppen lämnas öppen.
Att lyfta en vattensjuk brygga riskerar att leda till att bryggan bryts sönder innan den nått land. Lösningen blir ofta att stycka bryggan på plats i vattnet. Följden blir en hög kostnad och en okänd mängd utsläpp.
Det råder stor osäkerhet kring ämnet bland myndigheter. Naturvårdsverket hänvisar till Havs- och vattenmyndigheten.
– Vi har anat att det kan bli ett problem. Jag tror att frågan har ramlat mellan stolarna. Det ligger i gränslandet mellan marint och turism, säger Charlotta Stadig, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Maria Rindstam på Båtskroten är osäker på om problemet med betongflytbryggor kan bli lika stort som med gamla båtar, men har en uppmaning.
– Det viktiga är att man inte låter det gå så långt att bryggorna sänks till botten, för då blir det ännu svårare att lösa problemet.
Läs mer
Svenska stationsbyggnader vinner i Paris
Varbergs nya stationshus och Svenska Reseterminaler får pris på Railway Station Awards 2025. Fokus ligger på design, funktion och hållbarhet.
När AI försöker vara betongbilschaufför – och nästan lyckas
Det pratas ju om AI överallt just nu, så jag tänkte testa något: jag bad ChatGPT beskriva hur en dag i livet som betongbilschaufför ser ut. Resultatet? Förvånansvärt bra – nästan så jag blev imponerad. Den fick till både känslan, stressen och stoltheten i jobbet. Bara en liten detalj missade den (vi tvättar faktiskt inte trumman mellan varje lass). Resten? Spot on. Men lugn bara – Betongbruden skriver fortfarande själv.
Veidekke spår vändning 2026
Efter ett historiskt svagt 2024, med en nedgång på 14 procent i den svenska byggproduktionen, syns nu tydliga tecken på stabilisering. Det visar Veidekkes färska marknadsrapport för Skandinavien 2025–2027. Företaget spår att nedgången planar ut under 2025, då produktionen minskar med mer modesta 3 procent. Därefter väntas återhämtningen ta fart: tillväxten beräknas till 7 procent under 2026 och 4 procent 2027. Prognoserna är något lägre än de som presenterades i våras, men fortfarande tydligt positiva.