Vittrande betongflytbryggor läcker cellplast ut i omgivande vatten.
Havsmiljöinstitutet uppskattar antalet bryggor i Sverige till nästan 110 000. Trots det kan de inte skrotas hos Båtretur med skrotningsbidrag.
– Med tanke på att man ifrågasätter allt utifrån miljö- och klimatnytta borde detta vara aktuellt. Det vi vet är att gamla betongflytbryggor absorberar vatten så att de kan bli svåra att lyfta. En sned brygga kan vara ett tecken på att underdelen är skadad, börjat suga åt sig vatten och troligen läckt plast, säger bryggkonsulten Christer Ulfvengren på AlfaBryggan AB.
Betongflytbryggan är en vanlig typ av brygga med en robust konstruktion av betong armerad med stål och en kärna av cellplast. Men ingjutningen är inte alltid heltäckande. Det är vanligt att cellplasten är exponerad och att botten av betongkroppen lämnas öppen.
Att lyfta en vattensjuk brygga riskerar att leda till att bryggan bryts sönder innan den nått land. Lösningen blir ofta att stycka bryggan på plats i vattnet. Följden blir en hög kostnad och en okänd mängd utsläpp.
Det råder stor osäkerhet kring ämnet bland myndigheter. Naturvårdsverket hänvisar till Havs- och vattenmyndigheten.
– Vi har anat att det kan bli ett problem. Jag tror att frågan har ramlat mellan stolarna. Det ligger i gränslandet mellan marint och turism, säger Charlotta Stadig, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.
Maria Rindstam på Båtskroten är osäker på om problemet med betongflytbryggor kan bli lika stort som med gamla båtar, men har en uppmaning.
– Det viktiga är att man inte låter det gå så långt att bryggorna sänks till botten, för då blir det ännu svårare att lösa problemet.
Betonggalan 2025 äger rum den 13 november på Grand Hôtel i Stockholm. Nu öppnar vi för förslag till priser i alla kategorier. Känner du någon? Eller varför inte föreslå dig själv!?
Det svenska företaget Cemvision fortsätter att knyta kontakter. Cemvisions cement bygger på en cirkulär produktionsprocess där restmaterial från andra industrier ersätter cement. Senast ut att göra ett samarbete är Skanska.
Vilka klimatåtgärder gör mest nytta – och vem bestämmer? Ett nytt digitalt verktyg ska hjälpa kommuner att få bättre koll på sina utsläpp och fatta smartare beslut.