Dygnsvilan sätts på hårda prov

Storgjutning i Strängnäs stod på agendan och ungefär 1400 kubik undervattensbetong var beställt. Starten var på tisdag eftermiddag och jag var utställd 15.30 och skulle jobba till 20 var det sagt. Både fabriken i Södertälje och i Eskilstuna skulle leverera betongen och på plats stod det två betongpumpar.

Körtiden enkel väg var ca 40 minuter och det insåg jag direkt att de två lassen som var planerade på mig kommer inte bli klara till 20. Dessutom pajade delar av spolanläggningen så jag fick köra till Västberga och spola och parkerade kl 23, en timme senare än om grejerna hade funkat.

Dagen efter skulle jag ha börjat jobba 06.35 men på grund av dygnsvilan så blev det förskjutet så jag kom till fabriken runt nio istället. Där hade man (givetvis) brist på bilar eftersom det var fler än jag som hade fått jobba för länge kvällen innan. Ingen var dock förvånad över detta utan det är som det är.

Jag lastade och hann köra ett par lass innan jag på väg till bygget ser att nån i varselväst viftar åt mig utmed vägen? Saktar ner och tänker att det kanske är något vägarbete. Sedan känner jag igen en kollega som har en egen bil men jag ser inte bilen och blir lite förvirrad.

Det visar sig att han har en ny kille som kör bilen (kollegan åker med för att lära upp) men att kollegan har klivit av för att handla lite medan den nya kör till bygget. Det gick dock inget vidare för strax efter Läggesta fick han en däckexplosion och blev stående. Kollegan behövde skjuts dit, därav att han stoppade mig. Jag släpper av den tacksamma kollegan och kör vidare.

Tillbaka på fabriken får jag veta att en betongbil har kört in i en TMA-bil i höjd med Almnäs. Vissa av våra bilar som kör storgjutningen i Strängnäs kör den vägen till bygget så man undrar ju såklart genast vem det är. En bekant ringer och frågar om jag är ok och ber mig lägga ut den infon på fejan vilket jag gör. Den klumpen i magen innan man vet något mer, fy fan. Till slut får jag höra vem det är och att föraren och föraren av TMA-bilen är ok efter omständigheterna, vilken lättnad!

På kvällen skickar jag ett meddelande till kollegan och kollar läget samt ger honom mitt nummer ifall han vill prata om olyckan. Vi känner inte varandra särskilt bra men självklart vill man finnas där om det är önskvärt. Olyckan bedömdes på plats bero på medicinska skäl. Teknisk utredning pågår och jag kommer att berätta mer om denna olycka senare.

Det här ställde så klart till det i trafiken och det blev rejäla köer. Vi fick hitta alternativa vägar från bygget och fick svårt att hålla det beställda intervallet men det är så klart av underordnad betydelse. Huvudsaken var att ingen skadades allvarligt eller dog i olyckan. Utöver detta så pajade Eskilstunafabriken tillfälligt på morgonkvisten och delar av spolanläggningen i Södertälje på kvällen så det blev rätt rörigt.

Jag jobbade på och parkerade vid 22. Dagen efter skulle jag ha börjat kl 06 men på grund av dygnsvilan så kom jag till fabriken vid niotiden istället. Började med att ta en fika och en halvtimme senare var storgjutningen klar och det blev hemgång! Det var en lagom arbetsdag efter de intensiva och varma dagarna. Från tisdag till torsdag dygnet runt pågick gjutningen, ca 2 000 kubik slutade det på. Bra jobbat av samtliga!