Betongen, återbruket och berättelserna vi behöver just nu

Serien har inte bara skildrat visionerna, utan också de verkliga materialen, där potential och problem finns gömda i varje fog, snitt och kapad håldäck.

– Jag ville gå in mer detaljerat på materialen i sig, snarare än att bara skildra projekt och cirkulära initiativ, berättar Johanna Åfreds, som sedan tidigare också gett ut två böcker om återbruk, för Byggindustrin.

Ett av de mest intressanta materialen i serien är just betong – ofta ansett som klimatsyndare, men samtidigt ett material med oanad återbrukspotential. När Johanna Åfreds introducerade sin egen så kallade ”återbrukstermometer” hamnade betong i toppskiktet, trots sin komplexitet. Och det med all rätt.
Det mesta av betongen från rivningar i dag hamnar som fyllnadsmaterial – ett typexempel på downcycling, där värdet sjunker.

Men möjligheterna till mer värdebevarande återbruk ökar snabbt. Inte minst i det pågående projektet Kvarteret Återbruket i Göteborg, som tilldelades Årets Miljöpris på Betonggalan 2024, där gamla håldäck från Ikeas varuhus i Kållered fått nytt liv. Det handlar om prefabricerade betongelement som nu utgör bärande delar i nyproduktionen av 66 hyresrätter.

– Det var en slump att vi hittade de här håldäcken, men de passade perfekt, säger Anna Wetterberg, projektledare på Framtiden Byggutveckling, i en intervju i Byggindustrin.

Logistiken har varit en utmaning, likaså anpassningen till en konstruktion där inga standardlyft gäller – men lösningarna har hittats. Kvalitetssäkringen har skett genom både okulärbesiktning och provborrning. Resultatet? Enligt Rise, som ansvarat för analyserna, kan håldäcken användas i ytterligare 200 år utan risk för armeringskorrosion.

– Vi måste tänka i nya banor. Det krävs ett annat sätt att lyfta, montera och bearbeta elementen, konstaterar platschefen Dennis Oppong på NCC.

Rent klimatmässigt är återbrukad betong ett trumfkort: man slipper både cementtillverkning och krossning. Men det är ingen enkel ekvation. Återbruk kräver tunga konstruktioner, och det gäller att väga klimatvinsten mot helhetsbilden av byggnadens prestanda. Det gäller särskilt om man använder samma typ av håldäck i alla våningsplan, vilket nu ifrågasätts inom projektet.

– Återbruk är jättebra, men vi måste också se till helheten. Även inom återbruk är det viktigt att jobba med rätt material på rätt plats, säger Anna Wetterberg.
Johanna Åfreds pekar själv på vad som krävs för att återbruk ska gå från pilot till praxis:

-Det behövs fler affärslösningar, bättre logistik och fungerande köp- och säljsystem. Men framför allt – samarbete. Återbruk är alltid gränsöverskridande.
Betongbranschen, med sin stora klimatpåverkan och tunga materialresurser, har en avgörande roll. Projekt som Återbruket visar att det går – och att det kan ske med både teknisk precision och affärsmässig realism. Men det kräver nya arbetsmetoder, och kanske framför allt: en annan mentalitet.

Eller som Johanna Åfreds själv säger i en avslutande reflektion i Byggindustrin:
-Återbruk ska inte vara synonymt med att riva för att bygga nytt. Det är mycket bättre att inte riva alls.