Basaltarmering minskar klimatavtryck i Hjorthagsparken

I samband med att nya trappor skulle anläggas i Hjorthagsparken valde stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden att testa en relativt ny metod för att minska klimatavtrycket vid gjutning av betongplattor. Den traditionella metoden för trappkonstruktion enligt teknisk handbok är en 330 mm tjock armerad betongplatta. Ny beräkning visar att denna tjocklek kan minskas avsevärt i detta fall.

I metoden som provats för trappkonstruktionen används så kallade minibars, det vill säga fiberarmering av basaltfiber, i stället för traditionell stålarmering. Fiberarmering är vanligt, men att använda just basaltfiber som är ett naturligt material är än så länge inte så vanligt. Några av betongplattorna till trappan i Hjorthagsparken har gjutits i tre olika tjocklekar; 100 mm, 150 mm och 200 mm.

– Genom metoden kan vi spara stora mängder material, och i slutändan även kostnader. Till exempel har vi för den platta som är 100 mm tjock kunnat spara 70 procent betong, jämfört med den platta som är 330 mm. Entreprenaden är ett exempel på hur vi kan göra skillnad även på den lilla skalan, säger Martin Persson, byggledare på exploateringskontoret i Norra Djurgårdsstaden.

Förutom lägre klimatpåverkan har det även inneburit en bättre arbetsmiljö på en relativt knepig plats. Exempelvis har färre tunga lyft behövt göras.

Projektet är ett samarbete mellan exploateringskontoret och trafikkontoret. Ambitionen är att fler entreprenader inom såväl Norra Djurgårdsstaden som övriga projekt inom Stockholms stad ska börja använda metoden där det är lämpligt.

Basaltarmering är en fiberarmering tillverkad av smält och sträckt basaltsten och används som ett hållbart alternativ till traditionell stålarmering i betongkonstruktioner. Materialet är korrosionsbeständigt och rostar inte, vilket ger en längre livslängd jämfört med stål. Det är dessutom upp till fyra gånger lättare, vilket underlättar transporter och hantering på byggarbetsplatser. Trots sin lägre vikt har basaltarmering en hög draghållfasthet och är starkare än stål per viktenhet.

En av de största fördelarna med basaltarmering är dess lägre miljöpåverkan. Produktionen genererar mindre koldioxidutsläpp jämfört med stålarmering, vilket gör det till ett mer klimatvänligt alternativ. Dessutom är materialet elektriskt och magnetiskt neutralt, vilket kan vara en fördel i byggprojekt där elektromagnetiska fält kan påverka konstruktionens funktion.

Basaltarmering används i en rad olika bygg- och infrastrukturprojekt, särskilt i betongbroar, trappor, tunnlar och havsnära konstruktioner där korrosionsbeständighet är en avgörande faktor. Det har även börjat implementeras i bostadsbyggande där låg vikt och hög hållfasthet efterfrågas.

I Sverige har basaltarmering använts i flera hållbarhetsprojekt. Ett exempel är Hjorthagsparken i Stockholm, där metoden möjliggjorde en minskning av betongtjockleken i trappor från 330 till 100 millimeter, vilket resulterade i en materialbesparing på upp till 70 procent. Även i ETC Byggs projekt i Malmö har basaltarmering använts i grundkonstruktioner för att minska klimatavtrycket.

Hjorthagsparken ligger i stadsdelen Hjorthagen i Stockholm och är en del av det större stadsutvecklingsprojektet Norra Djurgårdsstaden. Parken har genomgått en omfattande renovering där hållbarhet och innovativa byggmetoder har stått i fokus.

Utöver de innovativa bygglösningar har parken också anpassats för att hantera dagvatten på ett naturligt sätt. Genom att anlägga fuktstråk och dammar har man skapat en miljö som både kan ta hand om stora vattenmängder och gynna den biologiska mångfalden. Hjorthagsparken har därmed blivit ett exempel på hur modern teknik och ekologisk planering kan samverka för att skapa hållbara stadsrum.

Historiskt sett har Hjorthagsområdet använts som kunglig jaktmark, men i takt med stadens expansion har det omvandlats till en viktig del av Stockholms moderna stadsutveckling. Parken är idag en viktig grön lunga i området och en del av Norra Djurgårdsstaden, som anses vara en av Europas mest hållbara stadsdelar. Planen är att erfarenheterna från Hjorthagsparken ska användas i fler stadsbyggnadsprojekt i Stockholm för att ytterligare minska byggsektorns klimatavtryck och förbättra stadens ekosystemtjänster.